Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Sverige kan även påverka EU och FN att skyndsamt finansiera utrustning och material inom sjukvården, inklusive medicinsk och epidemiologisk expertis och rådgivning. Programmen som motverkar malaria, tuberkulos, mässlingen, undernäring, vatten och sanitet, samt matbrist måste säkerställas, skriver debattörerna. Bild: Themba Hadebe
Sverige kan även påverka EU och FN att skyndsamt finansiera utrustning och material inom sjukvården, inklusive medicinsk och epidemiologisk expertis och rådgivning. Programmen som motverkar malaria, tuberkulos, mässlingen, undernäring, vatten och sanitet, samt matbrist måste säkerställas, skriver debattörerna. Bild: Themba Hadebe

Corona förvärrar en redan svår situation för Afrikas befolkningar

Nedstängningar och hårda restriktioner karaktäriserar kampen mot covid-19 även i Afrika. Åtgärderna i kombination med ökad smitta skapar större sociala, hälsorelaterade och ekonomiska konsekvenser i Afrika än i Europa. Sverige och det internationella samfundet måste snabbt erbjuda ett flexibelt och effektivt bistånd som fokuserar på utsatta människor i fattigdom och deras deltagande, skriver Bo Niklasson och Lennart Reinius.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Europa, Asien, Nord- och Sydamerika har tagit till drastiska medel för att visa politisk handlingskraft. De nedstängningar och restriktioner som införts där är inget framgångsrecept i Afrikas. Eftersom det bland över en miljard människor i länderna söder om Sahara inte finns inte fler äldre över 80 år, än i Italien ensamt behövs andra strategier än i Europa.

Nu rapporteras det om upplopp, våld och dödsfall i bland annat Kenya, Nigeria, Sydafrika och Uganda där polis och militär sätts in för att övervaka och påtvinga människor att stanna hemma. FN:s generalsekreterare António Guterres har nyligen varnat för att demokratin, civila samhället och mänskliga rättigheter försvagas när regimer utnyttjat krisen för att få mer kontroll och ökad makt.

Fler dör i malaria

Europa och många andra länder har fått bukt med mässling, polio, tuberkulos och malaria. I Afrika förs fortfarande en ständig kamp mot dessa sjukdomar och vaccinationskampanjer är livsviktiga. Mässling smittar mycket lätt och bland fattiga barn är dödligheten mellan tre och sex procent. Få barn dör i covid-19.

Malaria är i hög grad koncentrerad till Afrika och bekämpas med information, myggnät och insektsmedel. Nedstängningar och restriktioner stoppar en stor del av det preventiva hälsoarbetet och fler kommer att dö. Den Globala Fonden för bekämpning av aids, tuberkulos, och malaria räknar med att enbart antalet döda i malaria under 2020 kommer att fördubblas jämfört med 2018.

Majoriteten av Afrikas befolkning arbetar i den informella sektorn. I Zambia försörjer sig 88 procent på småjordbruk, egen tillverkning, försäljning på gator och lokala marknader samt tillfälliga anställningar. Människor lever i fattigdom och utsatthet med få eller inga tillgångar och utan nödvändig hälsovård, utbildning, vatten och sanitet, i trångboddhet och med ett stort beroende av dagliga inkomster. Pension, sjuk- eller arbetslöshetsförsäkring är obefintliga. Många av de här människorna förlorar sitt levebröd utifrån nuvarande åtgärder.

Slår hårt mot kvinnor

Dessutom får åtgärderna som drabbar kvinnor stora konsekvenser för hela samhället. Det är fler kvinnor som arbetar i den informella sektorn och kvinnorna ansvarar oftast för hushållsekonomin och barns välmående. UNFPA, FN:s organ med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, pekar på en stor ökning av våld mot kvinnor och flickor samt antalet oönskade graviditeter och barnäktenskap under pandemin. UNESCO, med ansvar för utbildning inom FN, har larmat om svåra följder för framförallt utsatta barn när skolorna stängts. Gatubarn och arbetande barn förlorar sitt uppehälle när deras rörlighet begränsas och riskerar utsättas för ökad diskriminering, våld och övergrepp.

Sverige och det internationella samfundet behöver agera på bred front för att motverka covid-19-effekterna i Afrika.

Många av Afrikas länder ser sina exportinkomster minska eftersom råvarupriserna nu sjunker. Världsbanken beräknar att fram till 2022 kommer ytterligare 23 miljoner människor på kontinenten hamna i extrem fattigdom. Värdet på de lokala valutorna rasar vilket ökar skulderna till utlandet. Valutafonden har nyligen beslutat att betala amorteringar för 19 afrikanska länder under ett halvår. G20, gruppen av rika länderna, beslutade att skjuta upp 40 afrikanska länders betalningar tills slutet av året. Detta underlättar ekonomiska krispaket för att kortvarigt lindra krisens effekter. Kyrkornas Jubilee Debt Campaign menar dock att mer långsiktiga och långtgående insatser är nödvändiga, inklusive att lån avskrivs.

Sverige måste agera

Sverige och det internationella samfundet behöver agera på bred front för att motverka covid-19-effekterna i Afrika. Dagens ofta långsamma, rigida och centraliserade bistånd måste överges. Tecken finns på att regeringar i Afrika nu börjar ge upp nedstängningarna och de allra hårdaste restriktionerna.

Sverige kan agera genom att verka för samordnade, snabba beslut för att omfördela och tillskjuta nya pengar för att lindra effekterna av covid-19 samt anpassa det framtida biståndet till det drastiskt förändrade läget. Lösningar måste anpassas till lokala förhållanden, ha ett brett folkligt deltagande där den stora majoriteten av människor i fattigdom står i fokus.

Sverige kan även påverka EU och FN att skyndsamt finansiera utrustning och material inom sjukvården, inklusive medicinsk och epidemiologisk expertis och rådgivning. Programmen som motverkar malaria, tuberkulos, mässlingen, undernäring, vatten och sanitet, samt matbrist måste säkerställas.

Dessutom kan Sverige stödja informationskampanjer för att hjälpa till att minska smittspridningen, där Afrikas erfarenhet av att hantera epidemier som kolera, ebola, tuberkulos och malaria lyfts fram. Utrymme måste ges för medverkan av lokala traditionella, religiösa och civila ledare samt grupper.

Lennart Reinius, landchef för Norwegian Church Aid i Zambia

Bo Niklasson, fd koordinatör och biståndsarbetare Forum Syd, Zimbabwe