Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vi tror på hög synlighet som ökar människors vilja att göra rätt för sig och minska benägenheten att chansa, skriver Maria Björner Brauer, Västtrafik. Bild: Lasse Edwartz, Thomas Harrysson

Civila kontrollanter inte lösningen på fuskåkningen

Att fuskåkningen är ett problem som drabbar alla skattebetalare stämmer, vi delar den bilden med företrädarna för TFSamverkan. Vi håller också med om att hot och våld riktat mot förare är helt oacceptabelt. Däremot delar vi inte bilden av hur problemen kan lösas, skriver Maria Björner Brauer, Västtrafik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Fuskåkningen, 10/11.

Frågan om viseringskrav för förare aktualiserades efter en artikel i GP den 5 november. I en rapport till kollektivtrafiknämnden nämns vårt arbete för att utreda hur det öppna påstigningssystemet kan begränsas för att minska fuskåkningen.

Inte alla linjer

Syftet är att se över på vilka linjer i Göteborgs ytterområden vi kan återinföra påstigning fram, alltså samma system som finns i övriga regionen och de flesta andra städer i landet. Vi vet genom internationella studier att det är den enskilt mest verkningsfulla åtgärden för att minska fuskåkningen och på så sätt säkra intäkter.

I artikeln i GP framgår också tydligt att en sådan eventuell förändring aldrig skulle beröra spårvagnar och stombussar

I artikeln i GP framgår också tydligt att en sådan eventuell förändring aldrig skulle beröra spårvagnar och stombussar, som främst ska trafikera centrala Göteborg. Där skulle vi fortsätta med samma system som i dag, vilket är nödvändigt för att upprätthålla ett bra trafikflöde. Med påstigning endast i framdörren på samtliga linjer skulle stoppen vid hållplatserna bli längre, köer skapas och göra trafiksituationen i Göteborgs centrala delar ohållbar. Det tror vi ingen göteborgare vill uppleva.

Värdesätter förarnas trygghet högt

Vi tar också förarnas arbetssituation på största allvar. Vi vet att visering av biljetter är en sådan situation där incidenter kan uppstå. Vi jobbar därför i dag på flera fronter för att öka förarnas trygghet. Bland annat har vi infört kroppsburen kamera på vissa håll, vi utför test med trygghetsvärdar ombord och vi arbetar med att stötta förarna i deras arbete kring biljettvisering genom utbildning, kommunikation och andra insatser.

Vi jobbar därför i dag på flera fronter för att öka förarnas trygghet

Fuskåkningen är ett problem som drabbar alla och innebär uteblivna intäkterna som vi hade kunnat använda för att förbättra vår gemensamma kollektivtrafik. Västtrafik är till hälften skattefinansierat vilket gör att vi har ett ansvar att vara ekonomiskt hållbara, det kräver i sin tur att vi arbetar med att begränsa fuskåkningen.

Hög synlighet viktigt

Den biljettkontroll vi har i dag och som vi hoppas kunna förstärka rejält framöver utgår från en metod där service och dialog är ledord. Vi skulle aldrig premiera fusk eller uppmuntra till brott som TFSamverkan skriver. Däremot tror vi på en metod med hög synlighet som ökar människors vilja att göra rätt för sig och minska benägenheten att chansa.

Däremot tror vi på en metod med hög synlighet som ökar människors vilja att göra rätt för sig och minska benägenheten att chansa

Biljettkontrollens arbetssätt i dag får också goda betyg i kundundersökningar, till skillnad mot tidigare arbetssätt. Samma undersökningar visar också att civilklädda kontrollanter är den metod som är minst accepterad av våra resenärer.

TFSamverkans andra förslag, om en helt avgiftsbefriad kollektivtrafik, är ett beslut som inte ligger hos Västtrafik utan måste i så fall fattas av politikerna inom Västra Götalandsregionen. Vi känner dock inte till något stöd för eller initiativ kring en annan finansieringsmodell.

Maria Björner Brauer, enhetschef försäljning och marknad på Västtrafik