Över hälften av all palmolja som importeras till EU används till biodrivmedel. Det är problematiskt, eftersom biodrivmedel från palmolja kan ge upp till tre gånger så höga utsläpp av växthusgaser jämfört med de fossila bränslen som de ska ersätta. Produktionen av palmolja ger dessutom upphov till skövling av regnskogar med allvarliga förluster av biologisk mångfald. Men den 1 februari finns en historisk chans för EU-kommissionen att bana väg för biodrivmedel som har verklig miljönytta, i stället för att fortsätta subventionera förödelse. Den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström, med ansvar för handelsfrågor, har en avgörande roll i beslutet.
För tio år sedan antog EU det så kallade förnybartdirektivet, som skulle bidra till att ersätta miljö- och klimatskadliga fossila bränslen med mindre miljöpåverkande förnybara bränslen. Direktivet har kraftigt bidragit till att stärka de förnybara bränslenas roll i energisystemet och minska fossilberoendet. Men även förnybara bränslen har miljöpåverkan. Vissa orsakar så allvarliga miljöeffekter att just dessa bör undvikas. Palmolja är ett sådant exempel.
Biodrivmedel från palmolja kan ge upp till tre gånger så höga utsläpp av växthusgaser jämfört med de fossila bränslen de ska ersätta.
Biobränslen kommer per definition alltid från naturen, där de i regel odlas i en eller annan form. Odlingen konkurrerar ibland med behovet att i stället odla mat. När odling av biobränslen orsakar att ny mark tas i anspråk har det skett en indirekt förändring av markanvändningen, vilket på engelska kallas Indirect Land Use Change, ILUC. Risken för stora negativa ILUC-effekter är olika stor för olika grödor. Biodrivmedel från palmolja kan ge upp till tre gånger så höga utsläpp av växthusgaser jämfört med de fossila bränslen de ska ersätta (Cerology och Norska Regnskogsfondet, ”For peat’s sake; Understanding the climate Implications of palm oil use biodiesel consumption”, May 2017, Dr Chris Malins).
Just nu sker en översyn av förnybartdirektivet, och en uppdaterad version av direktivet ska beslutas för åren 2020–2030. Översynen sker i en process mellan EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen. EU-kommissionen och den svenska EU-kommissionären med ansvar för handelsfrågor, Cecilia Malmström, har en avgörande betydelse för slutresultatet. Kommissionen kan nämligen utifrån ett vetenskapligt underlag besluta om att vissa råvaror till bioenergi ska betraktas som så kallade högriskråvaror. Det innebär att de riskerar att göra mer skada än nytta för klimatet, och bör därför inte gynnas av direktivet.
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att definiera palmolja som en högriskråvara.
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att definiera palmolja som en högriskråvara. Ökad efterfrågan driver på en expansion av odlingar, där regnskog skövlas och tropiska torvmarker dikas ut med mycket stora förluster av biologisk mångfald och exceptionellt höga utsläpp av växthusgaser. Till detta kommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter främst i samband med exploatering av nya områden.
Senast den 1 februari 2019 kommer EU-kommissionen att presentera en definition om vilka energiråvaror som medför hög risk för allvarliga, negativa sidoeffekter för miljön. Vi anser att EU-kommissionen bör besluta att palmolja i energisammanhang definieras som en så kallad högriskråvara för negativa indirekta markanvändningseffekter. Därmed skulle palmolja inte längre gynnas av EU:s regelverk.
Vi uppmanar Cecilia Malmström och EU-kommissionen: fasa ut stödet till miljöskadlig palmolja i våra biodrivmedel.
Naturskyddsföreningen deltar i en kampanj och namninsamling kallad #NotInMyTank tillsammans med stora miljöorganisationer över hela Europa. Vi uppmanar Cecilia Malmström och EU-kommissionen: fasa ut stödet till miljöskadlig palmolja i våra biodrivmedel. Vägen framåt är inte att ersätta fossila bränslen med palmolja.
Johanna Sandahl
ordförande, Naturskyddsföreningen