Replik
Narkotikapolitiken, 23/5
Det är riktigt som Ek beskriver att cannabis inte är en dödsdrog i den bemärkelsen att om man röker en joint så faller man strax ner död. Likväl medför drogen skadeverkningar som inte kan och inte bör bagatelliseras. Det är väldigt sällan som användningen av en drog oavsett vilken leder till direkta dödsfall, det är i stället den långvariga användningen som sakta men säkert bryter ner en människa och ger skadeverkningar som så småningom leder till allt för tidig död. Detta gäller för amfetamin, heroin och även i viss utsträckning cannabis.
Edison Manrique-Garcia från Karolinska Institutet har nyligen publicerat en vetenskaplig artikel som påvisat en ökad dödlighet bland cannabisanvändare i Sverige med en ökad risk på 1,4 (Am J Psychiatry 2016). Vidare finner man i det svenska Toxregistret att cannabis anges som huvudsaklig drog bakom 50-70 dödsfall årligen i Sverige.
Cannabispsykos
I mitt eget arbete som intensivvårdsläkare möter jag ofta unga människor som kommer till sjukhus med drogpåverkan där cannabis är inblandat. Det kan handla om överdoseringar, självmordsförsök eller allvarliga skador av olika slag. Nyligen hade vi en patient som i en cannabispsykos kastat sig ut från en byggnadsställning och ådragit sig omfattande frakturer men överlevde otroligt nog. En ung kvinna dog nyss på vår avdelning efter en överdos av amfetamin, heroin och cannabis. Det är vanligt att cannabisanvändning leder till användning av andra tyngre droger som amfetamin och heroin. Bland dem som röker dagligen under ungdomsåren utvecklar 30-50 procent ett beroende som blir långvarigt. Det vore fel att påstå att alla som använder cannabis utvecklar tungt missbruk, absolut inte. Men däremot har så gott som alla tunga missbrukare tidigare använt cannabis och många gör det fortfarande i ett destruktivt blandmissbruk som förstör både individen själv och individens familj.
Medför ökad konsumtion
Magnus Ek ondgör sig vidare över den svenska narkotikapolitiken och menar att den måste göras om och cannabis legaliseras. Jag frågar mig då på vilket sätt en legalisering av cannabis skulle göra narkotikapolitiken bättre? All erfarenhet talar för att ökad tillgänglighet medför ökad konsumtion, ökat missbruk och ökat beroende, inte tvärtom. Arbetet mot droger är tvärprofessionellt, många socialarbetare, terapeuter, sjukvårdpersonal och poliser jobbar dagligen med dessa frågor. Hur skulle en legalisering kunna göra att till exempel sjukvården skulle få större resurser? Däremot är det högst sannolikt att vi skulle få fler unga människor med psykisk ohälsa, kognitiva skador och sämre förmåga att lyckas i arbetslivet eller i sociala relationer. Sjukvården lär knappast få ta del av polisens budget.
En erfarenhet man gjort i Colorado i USA efter legaliseringen är att de akuta sjukdomsfallen ökade markant. Antalet besök på akutmottagningarna ökade med 40 procent från år 2011 till år 2013, från 148 fall till 248 fall per 100 000 invånare och år. Sjukhusinläggningarna på grund av marijuanarelaterade besvär ökade med hela 82 procent mellan 2008 och 2013. Trots åldersbegränsningen på 21 år i Colorado ökade användningen även bland ungdomar i åldern 12-17 år. Det är i det åldersintervall man vet att användningen kan ge allvarliga mentala, kognitiva och psykologiska skador. Användningen bland ungdomar i åldern 12-17 år ligger nu 36 procent högre i Colorado än det nationella genomsnittet med 10,72 procent regelbundna användare vilket är betydligt högre (och värre) än i Sverige.
Leder till ökad psykisk ohälsa
Nej Magnus Ek, den största faran med cannabisanvändning är inte risken för plötslig död eller akuta överdoser utan risken för utveckling av allvarlig psykisk ohälsa och psykoser, både akuta och kroniska. Ökad risk för psykosutveckling är väl fastställd i flera vetenskapliga studier från många olika länder. Bland andra har Jan van Os från Holland fastslagit att den ökade risken är oberoende av kön, ålder, ekonomi, socialt status och tidigare psykisk ohälsa.
Sverige har redan i dag en börda av stor psykisk ohälsa, särskilt bland ungdomar och unga vuxna. Flertalet av alla sjukskrivningar beror på just detta. Vi behöver knappast växla över till en politik som medför ökad psykisk ohälsa bland ungdomar. Att ett svenskt riksdagspartis företrädare för ett ungdomsförbund tänker i dessa banor känns både skrämmande och frånstötande. Cannabis skadeverkningar bör inte och kan inte bagatelliseras.
Kai Knudsen
universitetslektor i klinisk toxikologi, överläkare i anestesi och intensivvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset