Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Vi behöver först införa mycket striktare restriktioner under 3-4 veckor och sedan starta om med en annan attityd och till exempel en tysk, norsk eller sydkoreansk strategi. Flockimmunitetsstrategin är obevisad och riskfylld och kan leda till katastrof för sjukvården, skriver debattören. Bild: Erik Simander /TT
Vi behöver först införa mycket striktare restriktioner under 3-4 veckor och sedan starta om med en annan attityd och till exempel en tysk, norsk eller sydkoreansk strategi. Flockimmunitetsstrategin är obevisad och riskfylld och kan leda till katastrof för sjukvården, skriver debattören. Bild: Erik Simander /TT

Byt strategi nu och rädda resten av landet

Sverige har långt fler döda än både Norge och Finland som båda har haft andra strategier mot viruset - striktare restriktioner och omfattande testning. Sverige kan fortfarande byta linje och rädda de ännu inte så hårt drabbade delarna av landet, skriver infektionsläkaren Stefan Hanson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det må förefalla hopplöst just nu med stigande antal döda i covid-19. Statsministern har sagt att flera tusen kommer dö. Men antalet döda kan bli betydligt färre med ett annat strategival. I Sverige har man valt att försöka uppnå flockimmunitet i befolkningen. I våra grannländer har man valt andra strategier. Dessa kommer gradvis inkludera identifiering av redan immuna när testningskapaciteten byggts ut och sociala aktiviteter långsamt återupptas.

Varit mer radikal

I Stockholm gav Folkhälsomyndigheten upp kontaktspårning direkt när man såg att det förekom samhällsspridning. Varför planerade man inte för utökad testning tidigare? I Norge, där alpvistelserna var en vecka tidigare än i Sverige, började man testa direkt och har nu testat 120 000 personer. I Tyskland har man byggt ett testnings- och kontaktspårningsprogram och testar 300 000 per dag. I Sydkorea fortsätter man sin testning-och kontaktsspårningsaktivitet i enlighet med WHOs rekommendationer. I Finland är antalet döda nu 72 mot 1333 i Sverige. Man har varit mer radikal och isolerat högt infekterade Nyland/ Helsingfors.

I Norge har 150 personer dött. Reproduktionstalet för epidemin i Norge har idag uppskattats till 0,7, det vill säga att epidemin är på väg att krympa.

Enligt preliminära resultat från en studie i Heinzberg, Tyskland är antalet döda per infekterad 0,4 procent – betydligt högre än influensa. Skillnaden mot förhållandena under asiaten och svininfluensan är dock mest att globaliseringen och urbaniseringen gjort att covid-19 pandemin svept fram så hastigt och med sådan kraft att hälsovårdssystemen inte klarar av anstormningen. För att klara detta krävs att epidemin kontrolleras i väntan på vaccin och effektiv behandling.

Vi har glesbefolkade stora länder med liten välutbildad befolkning, höggradigt digitaliserade med effektiva hälsosystem och bra smittskyddsorganisationer och fortfarande ringa spridning utanför storstäderna.

Den nuvarande strategin i Sverige där vi syftar till att låta smittspridning nå en majoritet av befolkningen för att uppnå en hypotetisk flockimmunitet, måste överges. Den kostar för många liv. Vi måste gå över till strategin att hitta så många smittade som möjligt. Om man lyckas i Sydkorea måste man också kunna lyckas i Norden. Vi har glesbefolkade stora länder med liten välutbildad befolkning, höggradigt digitaliserade med effektiva hälsosystem och bra smittskyddsorganisationer och fortfarande ringa spridning utanför storstäderna. Vi har låg antibiotikaresistens och alla förutsättningar att lyckas.

I många fall har Folkhälsomyndigheten gjort felbedömningar. Man har inte reagerat kraftfullt på de överfulla bussarna i Stockholm. Många äldreboende i landet har infektionen.

Gjort vad vi kunnat

Enligt Folkhälsomyndigheten är det inte antalet döda nu som ska räknas utan effekten om ett antal år. Även om de potentiella smitthärdar man inte brytt sig om inte är stora kan de sammantagna ha bidragit till att vi befinner oss i en sämre situation än Norge, Finland och Tyskland. Men lika viktigt om man verkligen velat stoppa smittspridningen har nog varit attityden: ”vi har gjort vad vi kunnat”.

Tyskland har väckt förundran för sina låga dödstal. För det första testar man många och fångar in många infekterade. Antalet döda per sjuk är nu ungefär 1 procent . Man har inte haft en lätt situation ur smittskyddssynpunkt, eftersom landet gränsar både till Österrike, Italien och Schweiz och många åkte skidor där under februari. Ändå har man hållit ned dödsantalet.

Den största skillnaden med Sverige har kanske varit tydligheten med vilket man närmat sig krisen och försökt minimera antalet döda. Man införde strikta sociala regler för att minska smittspridningen. Man utökade testningskapaciteten redan i mitten av februari.

Väsentliga förbättringar

I Sverige finns alltså möjligheter till väsentliga förbättringar för att undvika att för undvika att övriga landet drabbas lika hårt som Stockholm. Strategin behöver förbättras, bli transparent och förmedlas tydligt. Vi måste bort från den oetiska flockimmunitetsstrategin – oetisk för att befolkningen inte informerats om den - och för att den kan leda till flera tusen fler döda än andra strategier. Det är nödvändigt att aktivera testnings-och kontaktsspårningssystemet och förse det med ytterligare resurser. Ett mer proaktivt arbete med utvidgad antikropps- och antigentestning skulle mycket snabbare få i gång den svenska industrin och öka personal till sjukvården

Vi behöver först införa mycket striktare restriktioner under 3-4 veckor och sedan starta om med en annan attityd och till exempel en tysk, norsk eller sydkoreansk strategi. Flockimmunitetsstrategin är obevisad och riskfylld och kan leda till katastrof för sjukvården.

Bäste statsministern, du kan ännu rädda landet. Byt fot! Ge myndigheterna ett klart direktiv att stoppa smittspridningen och minimera antalet döda i kombination med massivt utökad testning av smittbärare men också till exempel på arbetsplatserna för att identifiera immuna och möjliggöra återgång till mer normal social aktivitet.

Stefan Hanson, infektionsläkare och doktor i Internationell Hälsa