Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ingen klimatbov. Mitt syfte är inte att gynna köttindustrin utan att uppmana politiker och miljörörelser att flytta fokus från kött till fossila utsläpp, skriver Gustav Melin.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Byt fokus till fossila utsläpp

Kor bidrar inte till klimatförändring, men med fossil metan är det annorlunda. Min förhoppning är att vi ska flytta fokus från kött till fossila utsläpp, då kan vi göra verklig klimatnytta, skriver Gustav Melin, vd Svebio.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Köttet och klimatet, 24 & 28/2

Fredrik Hedenus menar att jag har rätt om att fossila utsläpp är orsak till klimatproblemen men fel därför att korna bidrar till klimatförändringarna. Jag menar att skälet till klimatförändringarna är att halten växthusgaser ökar i atmosfären.

Jag beskriver i min artikel att när köttproduktionen sker med förnybar energi, leder detta visserligen till utsläpp av metan men inte till en ökande halt i atmosfären. Kornas förnybara metanutsläpp är lika stort hela tiden och bryts ner i samma takt som det bildas. Därför ger förnybar köttproduktion inte heller en klimatförändring. Fossil metan är annorlunda, det har exakt samma värmande effekt som metan från kor men är utöver kornas konstanta metanutsläpp och ackumuleras slutligen som koldioxid i atmosfären och orsakar därmed klimatförändring.

De senaste 50 åren har avkastningen per hektar i jordbruket ökat snabbare än befolkningstillväxten.

Som jag uppfattar Fredrik Eriksson håller han med om att köttproduktionen inte spelar stor roll för klimatet. Han menar dock att köttproduktionen behöver minskas av andra miljöskäl. Jag tycker att Eriksson har värdefulla synpunkter även om jag har större tro till ett modernt miljövänligt jordbruk inom planetens gränser.

Det är viktigt att veta att de senaste 50 åren har avkastningen per hektar i jordbruket ökat snabbare än befolkningstillväxten. Till en början fanns DDT, kvicksilverbetning och ohämmad kvävegödsling men metoderna har blivit bättre med tiden. Avkastningen har ökat på grund av bättre markbearbetning, dränering, ogräskontroll, kontrollerad gödsling och växtförädling. Många av åtgärderna har ingen särskild eller till och med positiv miljöpåverkan.

Sluta utvinna olja och gas

Utvecklingen innebär att vi år för år behöver allt mindre odlingsareal till att mätta världens befolkning. Liksom i andra branscher kan jordbruket utvecklas med modern teknik och metoder som är mer hållbara än i dag. Ibland låter det som att vi tror att hög avkastning orsakar att marken förstörs och beror på miljöfarlig odling. Men god tillväxt beror i första hand på att plantan mår bra och är frisk. Näringsämnen ska återföras till marken i ett miljövänligt kretslopp.

Varför inte exempelvis begära av Norge att de slutar utvinna olja och naturgas och framförallt inte borrar efter olja i Arktis. Då gör svenska politiker verklig klimatnytta.

Jordbrukets framtida utveckling är emellertid en annan diskussion än köttets klimatpåverkan. Personligen anser jag att jordbruket skulle vinna på att bli mer evidensbaserat och bör lära av hur man arbetar med vetenskap inom medicin. Om jordbruket fortsätter att utvecklas som hittills kommer vi att frigöra stora arealer för exempelvis att odla energi. Som vd på Svebio var inte syftet med debattartikeln att gynna köttindustrin utan att uppmana politiker och miljörörelser att flytta fokus från kött till fossila utsläpp. Varför inte exempelvis begära av Norge att de slutar utvinna olja och naturgas och framförallt inte borrar efter olja i Arktis. Då gör svenska politiker verklig klimatnytta.

Gustav Melin

vd Svebio