Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Byggbranschens utgångspunkt måste vara att låta befintliga stadsdelar, byggnader, byggdelar, material, värden och kvaliteter utgöra grunden för alla byggprojekt, menar debattörerna. Bild: Lars Pehrson/TT, White Arkitekter
Byggbranschens utgångspunkt måste vara att låta befintliga stadsdelar, byggnader, byggdelar, material, värden och kvaliteter utgöra grunden för alla byggprojekt, menar debattörerna. Bild: Lars Pehrson/TT, White Arkitekter

Byggbranschen måste återvinna mer i stället för att slänga

Byggbranschen måste öka tempot markant för att nå klimatmålen. Byggnader måste ses som materialbibliotek istället för slit- och släng-objekt, skriver Anna Graaf, hållbarhetschef och Björn Johansson, arkitekt, på White Arkitekter.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Byggsektorn står för nästan 40 procent av de globala växthusgasutsläppen och för 20 procent av de svenska utsläppen. En stor del kan härledas till utvinning av råvaror och tillverkning av byggmaterial. För två år sedan enades byggbranschen om en Färdplan för en klimatneutral sektor till 2045. Trots det så har utsläppen ökat de senaste åren, enligt Boverket. Redan 2030 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med hälften och 2045 ska nettoutsläppen vara noll – mål som i nuläget måste betraktas som mycket avlägsna.

För att nå klimatmålen behöver byggbranschen gå från linjära till cirkulära materialflöden och det behöver finnas ett långsiktigt helhetsperspektiv, vilket inte är fallet idag. Det är orimligt, inte minst med tanke på att de byggnader som byggs idag förväntas stå i minst 50 år, det vill säga långt efter att nollutsläpp ska ha uppnåtts.

Återanvänd byggnader och stadsdelar

En optimal cirkulär ekonomi innebär att avfall som koncept inte existerar utan att man tar tillvara på redan investerade resurser. Branschens utgångspunkt måste vara att låta befintliga stadsdelar, byggnader, byggdelar, material, värden och kvaliteter utgöra grunden för alla byggprojekt.

Det är därför illavarslande att varken politiken eller branschen tar krafttag när olika styrmedel nu uppdateras. Nyproduktion fortsätter att vara normen, istället för återbruk och renovering. I dag är det både vanligt och lönsamt att riva och slänga fullt fungerande byggnader och byggmaterial. Fönster, dörrar, stommar och golv kastas utan vidare. Byggbranschen står därför för en stor andel av allt avfall i EU – närmare 30 procent.

Underhåll av befintliga hus och återbruk måste premieras.

Om vi i byggbranschen istället kan se rivning och nyproduktion som delar av en och samma process kan omställningen till en cirkulär ekonomi påskyndas. Underhåll av befintliga hus och återbruk måste premieras. För att komma dit behövs tydlig och tvingande lagstiftning.

Men varken nuvarande eller kommande lagstiftning bidrar till den systemförändring som krävs för att nå klimatmålen. Inte heller branschens frivilliga system för miljöcertifiering av byggnader beaktar värdet av befintliga material. Idag är det möjligt att riva en fullt fungerande byggnad och ersätta den med en ny, men ändå få högsta miljöcertifiering för den nya byggnaden.

Ny avfallslagstiftning

I juli träder en uppdaterad avfallslagstiftning i kraft, ett resultat av reviderade EU-direktiv. Den kräver att allt bygg- och rivningsavfall dokumenteras och att byggprodukter som kan återanvändas redovisas separat. Det blir då lättare att få information om vilket material som går att återanvända – men det finns inget regelverk som ställer krav på att faktiskt använda det återvunna materialet vid uppförande av nya byggnader. Utan skärpta krav kommer den nuvarande höga omsättningen av material sannolikt att fortsätta – vilket gör klimatmålen omöjliga att nå.

Missar målet gör tyvärr även lagförslaget om klimatdeklaration vid uppförandet av nya byggnader, som enligt Januariavtalet ska träda i kraft i januari 2022. Deklarationen ska endast ta hänsyn till utsläpp av växthusgaser från material och byggnation under uppförandefasen av nya byggnader. Utsläpp från driftskedet och vad som sedan händer med materialet när det en dag måste bytas ut behöver inte preciseras.

Den nya lagstiftningen efterliknar branschens nuvarande praxis. Enligt den behöver man vid beräkning av en ny byggnads miljö- och klimatpåverkan inte ta hänsyn till den negativa påverkan som den tidigare byggnaden (på samma plats) gett vid rivning.

Om man istället ser material och produkter som frigörs vid rivning eller ombyggnation som en del av miljö- och klimatpåverkan för den nya byggnaden, skapas bättre incitament för underhåll och återbruk. De material som återbrukas kan ge en lättnad åt den nya byggnadens livscykel. Material som inte återbrukas måste redovisas med den belastning på klimatet de faktiskt utgör.

Knyt livscykeln till tomten

För att detta ska bli branschens nya praxis föreslår vi att livscykelanalysen ska knytas till fastigheten, det vill säga tomten, och inte till den enskilda nya byggnaden. Då får aktörerna tydligare incitament att återbruka både byggnader och byggmaterial som redan finns på platsen genom att renovera, bygga om, bygga till och – endast i sista hand – riva för att bygga nytt. Hela branschen och politiken måste snabbt ställa om till detta.

Förändringen behöver även föras in i branschens egna styrmedel, inte minst miljöcertifieringar för byggnader, som är frivilliga och har skapats av och för branschen, i en linjär ekonomi. För att främja en cirkulär ekonomi behöver materialflöden både till och från bygget värderas och premieras på liknande sätt. De miljöcertifieringar som redan idag ger ”pluspoäng” för användningen återbrukade material ger inga avdrag för de fall där det inte sker.

Vi behöver lagstiftning som tvingar återbruk av fungerande byggmaterial. För att ens ha en chans att skapa en klimatneutral byggsektor till 2045 måste branschen bli mer resurseffektiv. Lagstiftning är ett kraftfullt sätt att sätta fart på detta, men då krävs att den är proaktiv, styr mot målet och har ett långsiktigt perspektiv. Där är kommande lagstiftning inte tillräcklig.

Vi i byggbranschen måste öka tempot markant om vi ens ska ha en chans att nå våra klimatmål. Att börja betrakta byggnader som materialbibliotek och en del av cirkulära kretslopp istället för slit- och släng-objekt är därför ett nödvändigt första steg.

Anna Graaf, hållbarhetschef, White Arkitekter

Björn Johansson, arkitekt, White Arkitekter