Vi välkomnar miljöminister Karolina Skogs (MP) inlägg på GP Debatt (7/3) med fokus på att framtidens stadsutveckling behöver bli mer jämställd, med städer som sätter människan i centrum. Vi vill passa på att lyfta diskussionen om hur olika goda ambitioner kan krocka med varandra och om behovet av kunskapsutveckling i den snabba förändring vi nu ser.
Målkonflikter. Att det byggs, och kommer att byggas, mer än på länge i Sverige är, som Karolina Skog skriver, både glädjande och angeläget. Den fråga som då blir alltmer brännande är hur vi gör det på bästa möjliga sätt.
För vem bygger vi? I dag behöver vi bygga snabbt och vi behöver bygga mycket. Vi behöver bygga till rimliga kostnader. Men om endast volym, hastighet och kostnad får styra vår planering, hur säkrar vi då andra kvaliteter? Hur säkrar vi att vi inte skapar miljöer som bidrar till ytterligare segregation? Hur bygger vi miljöer som kan bidra till sociala aktiviteter, trygghet och gemenskap och inte motsatsen? Hur värnar vi grönområden samtidigt som vi behöver använda mark på ett effektivt sätt?
Vi behöver inte ställa särskilt många frågor av det här slaget för att inse att den utveckling vi står i och den planering som behöver göras, rymmer en lång rad målkonflikter. Alltså situationer där olika typer av önskvärda mål hamnar i konflikt med varandra.
Stadsbyggandet en möjliggörare. Stadsbyggande kan minska segregation och skapa förutsättningar för mer rättvisa städer, det pekar resultaten från projektet Dela[d] stad på. En stadsdels karaktär kan faktiskt underlätta möjligheter till arbete. Om det till exempel finns lokal service och olika typer av aktiviteter för dem som bor i ett område innebär det också att de har tillgång till potentiella arbetsplatser.
Detta är bara ett enskilt och enkelt exempel på att genomtänkt fysisk planering skapar positiva värden också utifrån ett socialt perspektiv. Här har forskningen tagit fram metoder och verktyg som kan användas för att simulera effekter av olika stadsbyggnadsförslag som input i en pågående process. Dessa verktyg behöver komma till bred användning för att våra politiker ska få bättre underlag att fatta beslut utifrån.
Grönskans värde. Målkonflikter finns inom de flesta områden i stadsutvecklingen. När städer blir allt tätare är det till exempel stor risk att grönområden används för att bygga bostäder eller välbehövlig infrastruktur. Ska vi bygga boende för dem som behöver eller ska vi värna om värdefulla ekosystem?
I dag talar vi allt oftare om ekosystemtjänster. Med detta menar vi grönskans värde och förmåga att ”leverera” nödvändiga tjänster, såsom biologisk mångfald, klimatreglering, luft- och vattenrening, markstabilisering, bullerdämpning, rekreation och välbefinnande. Det finns i dag kunskap och metoder för att kunna göra en samlad bedömning av ekosystemtjänster och på så sätt främja hållbar stadsutveckling. Här utvecklas verktyg som kommer att kunna användas för att ta fram beslutsunderlag.
Från täthet till tillgänglighet. I dag pratar många om den täta staden som en idealbild och lösningen för att nå minskade utsläpp och lösa bostadsbristen. Detta är inte helt oproblematiskt. Ska vi bygga tätt för att utnyttja markytan optimalt och för att underlätta för effektiv infrastruktur, exempelvis kollektivtrafik? Eller kan vi bygga för att skapa större tillgänglighet till andra aspekter som invånare efterfrågar; kultur, mötesplatser, parker, upplevelser? Med begreppet tillgänglighet vill vi uppmärksamma behovet av tillgång till en variation av varor, tjänster och möjligheter som främjar människors välbefinnande. Stadsbyggandet och arkitekturen kan också rätt använda öka samhällets och kulturens närvaro i stadsdelar i syfte att motverka utvecklingen av parallella samhällen och ökad polarisering.
Kunskapsbaserade beslut. Göteborg har precis påbörjat en utveckling som innebär nästan ofattbart stora förändringar under de kommande decennierna. I dag fattas beslut som kommer att forma staden och villkoren för många generationer framåt. Det handlar, som vi redan berört, om den stora utbyggnaden av nya bostäder och områden, men också om sådant som de renoveringsinsatser som behöver göras i till exempel i miljonprogrammets fastigheter.
Detta är stora utmaningar – men de innebär också stora möjligheter! Om vi i dag gör kloka avvägningar och fattar kloka beslut så kan vi bygga en stad med goda förutsättningar att vara socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar. En stad som blir god att leva i för oss och för kommande generationer.
Bästa kunskapen avgörande
En förutsättning för kloka beslut är att de är baserade på bästa tillgängliga kunskap. Här behöver forskning och beprövad erfarenhet mötas för att gemensamt identifiera och arbeta med de frågor som blir aktuella när nya områden och aktiviteter i staden planeras. Då skapas de bästa förutsättningarna för att den också kommer till konkret användning i arbetet för att Göteborg i framtiden ska vara en god stad att leva och verka i.
Vi hoppas att Karolina Skog också ska ge detta kunskapsperspektiv ett tydligt utrymme i de nya nationella mål för stadsutvecklingen som ska presenteras för riksdagen i sommar.
Anna Ledin
direktör, miljöförvaltningen Göteborg och ordförande i Mistra Urban Futures konsortieråd
David Simon
direktör Mistra Urban Futures
Margareta Forsberg
direktör, Mistra Urban Futures Göteborgsplattform