Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Inte minst industrisektorn är storkonsument av energi. Ska vi växla över till mer eldrift behöver vi säkerställa det kraftigt ökade behovet av stabil elförsörjning. För det behövs fler kärnkraftverk, skriver Lars-Evald Kaliff. Bild: Yvonne Åsell / TT

Bygg mer kärnkraft – för klimatets skull

En fungerande baskraft är en förutsättning för att vi ska kunna trygga landets elförsörjning och en utbyggnad av kärnkraften skulle kunna garantera detta, andra alternativa vägar kan inte ge dessa garantier. Glädjande nog börjar fler inse detta, skriver Lars-Evald Kaliff.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

2018 var inget bra år för klimatet, i IEA:s senaste Energy Outlook 2018 redovisas preliminära siffror med ökad global energirelaterad koldioxidutsläpp. Av den anledningen är det inte märkligt att FN:s klimatpanel IPCC och internationella energibyrån IEA kräver stora satsningar på förnyelsebara och fossilfria energikällor, bland annat kärnkraft som även ska bidra med den viktiga baskraften i energisystemen.

Till detta ska läggas att moderna kärnkraftverk är säkra och med fjärde generationens kärnkraftverk, som kyls med flytande bly och som inte kan haverera, kan använda bränsle från gamla kraftverk och återanvända detta bränsle i tusen år samt lösa avfallsfrågan från 100 000 år till 500 år. Kärnkraft är med andra ord en modern teknik och något som många länder har anammat, till exempel Kina, Indien och Storbritannien.

Kraftigt ökat elbehov

Hur ser det då ut i Sverige? Vi har i dag en fossilfri elproduktion med 90 procent bas- och reglerkraft och tio procent väderberoende kraft. Men trots detta har vi stora utmaningar. Preliminära siffror för 2018 visar på ökade koldioxidutsläpp och förklaringen till detta är främst en växande transportsektor. Det är inom denna sektor samt inom industrisektorn vi har de riktigt stora utmaningarna.

Vad som måste till är en ytterligare elektrifiering av dessa två sektorer, elfordon och nya produktionsmetoder för bland annat järn och stål. Ja, det ser lovande ut men problemet är ju att vi måste ha tillräckligt med el. Bara nyss nämnda satsningar motsvarar el från tre kärnkraftverk och som måste vara tillgängliga under årets alla sekunder.

Även om sol och vind kommer att växa och svara för en viktig del av det framtida energisystemet så har dessa kraftkällor inte tekniska och ekonomiska lösningar för att svara upp till frekvensstabilitet och skalbarhet (stabil frekvens är nödvändigt för att elsystemet ska kunna fungera). Kort sagt; vi kommer alltid behöva planerbarhet i effekttillgången och väderberoende elsystem klarar inte detta. Därför är det ointressant att jämföra kostnaderna för att bygga vindkraftverk eller baskraft som till exempel kärnkraft. Att kostnaderna per KWh för kärnkraft är högre ligger ju i sakens natur då den ska klara betydligt fler och mer kvalificerade produktionstjänster. Samtidigt beror det på hur vi räknar. Sweco har studerat olika alternativ och kommit fram till att totala investeringar i alla nätnivåer bedöms uppgå till cirka 500 Mkr samt en kraftig utbyggnad av gasturbiner för att klara nätstabilitet. Till detta ska läggas kostnader för backup-kraft då det inte blåser.

Kärnkraft blir billigare

Tas samtliga kostnader med i vindkraften som energisystem så blir kostnaderna betydligt högre jämfört med kärnkraften. Även en rapport från ELSEVIER har studerat denna fråga: Economic and Environemental Cost of Replacing Nuclear Fisson With Solar and Wind Energy in Sweden: Slutsatsen är tydlig. Att ersätta kärnkraften med sol och vind är varken ekonomiskt hållbart eller klimatsmart och de totala årliga utgifterna för hela elsystem kommer att vara fem gånger högre än status quo.

Vi kommer alltid behöva planerbarhet i effekttillgången och väderberoende elsystem klarar inte detta. Därför är det ointressant att jämföra kostnaderna för att bygga vindkraftverk eller bas-kraft som till exempel kärnkraft.

Nu behöver baskkraften inte bestå av kärnkraft, men eftersom vi har ett välfungerande kärnkraftsystem så vore det mindre klokt att inte satsa på denna. Energiöverenskommelsen ger oss möjlighet att ersätta befintliga kärnkraftverk med nya. Att bygga nya kärnkraftverk är stora investeringar och ekonomiska risktagningar, men faktum är att ska vi klara de utmaningar vi står inför och kanske en elefterfrågan från dagens 155 TWh till kanske 190 TWh om 15 år måste politikerna fatta beslut om val av baskraft. Därför bör en ny regering ge Vattenfall i uppdrag att börja utreda frågan om ny kärnkraft. Det andra är att skapa samarbetsförutsättningar mellan kraftbolag och basindustrins energisamarbete, SKGS.

Lär av lyckade projekt

Det behöver heller inte vara orimligt dyrt att bygga nya kärnkraftverk. Infrastruktur och elnät vid befintliga kärnkraftanläggningar kan användas. Vi kan lära av lyckade projekt. I en brittisk kostnadsstudie som publicerades i april 2018 ”The ETI Nuclear Cost Drivers Project” jämförs kostnaderna för 33 reaktorer som har byggts runt om i världen de senaste årtiondena. Man har identifierat vad som är typiskt för de projekt som blivit billiga respektive för de som blivit dyra. Ny kärnkraft ska också göras genom att bygga flera reaktorer samtidigt och nyttja stordriftfördelar. Till detta ska svenska myndigheter, bland annat SSM, fördjupa arbetet med att typgodkänna kärnkraftverk med olika internationella och europeiska samarbetsorganisationer i syfte att harmonisera säkerhetskrav mellan länder.

Positivt tecken

Det finansiella upplägget kan också hämtas från brittiska Hinkley Point C. Uppgörelsen innebär ett garanterat lägsta pris för elen från under de första 35 åren om 92:50 pund per MWh. All baskraft behöver finansiella garantier, alternativet är att vi överhuvudtaget inte får någon baskraft alls. Detta anger även IEA i sin rapport där man anger att globalt sett krävs varje år två biljoner dollar i energiinvesteringar och 70 procent av dessa kommer att vara statsfinansierade eller via subventioner/garantier.

En fungerande baskraft med kärnkraft är alltså en förutsättning för att vi ska kunna trygga landets elförsörjning. Ett positivt tecken är uttalanden från vd Johan Svenningsson på Uniper, som äger kärnkraftverket Oskarshamn 3, som menar att i framtiden kan ny fossilfri elproduktion etableras i Oskarshamn, på de platser där reaktorbyggnaderna O1 och O2 står i dag. Det kan till och med bli tal om ny kärnkraft eller åtminstone livstidsförlängning av O3.

Lars-Evald Kaliff

energipolitisk debattör