Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Identitetslöst. Vi uppmanar Älvstaden att verka som en katalysator för en ny form av stadsplanering i Göteborg, skriver Johannes Milich. Bild: Per Wahlberg

Bygg mångfald – inte enfald

Att planera nya delar av staden från ”scratch” riskerar att vi får brist på både sammanhang och originalitet. Mångfald och originalitet i stadsrummet kan endast finnas där en organisk stadsutveckling tillåts. Tänk på det när ni planerar Älvstaden, skriver Johannes Milich, Katharsis institut.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Göteborgs arkitektur, 25/11

Älvstadens Anders Lennart Svensson skriver att det är dags att prata om identitet i stadsbyggandet. Han ställer sig frågan hur vi kan länka samman historiens, samtidens och framtidens Göteborg. Hur undviker vi att olika stadsdelar stöps i samma form? Katharsis Institut delar denna problemformulering. Vi vill belysa ett antal problem och presentera möjliga lösningar.

Vi ser en ekonomisk struktur där kortsiktig vinst går före långsiktig kvalitet i stadsbyggandet. Bredvid detta en politisk okunnighet där platser storslaget planeras från ”scratch”, samtidigt som medborgarnas egna skapelser skövlas bort. Konsekvensen av denna verklighet är allvarlig – staden riskerar att dräneras på sammanhang och originalitet. Vad spelar en ny konsthall för roll när de fria kulturinstitutionerna konkurreras ut av stadsutvecklingens stigande hyror?

Insikt saknas

Att insikten om denna problematik för närvarande saknas visar sig när politiker och byggherrar hävdar att de bygger skyskrapor för att ”Sätta Göteborg på kartan”. Några skyskrapor gör ju knappast vår stad unik, utan får den i stället att framstå som en blek kopia.

Några skyskrapor gör ju knappast vår stad unik, utan får den i stället att framstå som en blek kopia

På tur att utvecklas står Frihamnen. I en betraktelse av området finns unik potential i kajskjulen och magasinen. Dess kvaliteter manifesteras på Bananpiren under Way Out West och i de så kallade svartklubbar som lyser upp hamnen resten av året. I en europeisk kontext finns exempel på vad liknande områden kan utvecklas till. I Köpenhamn har ett gammalt slakthusområde, Köttbyn, utvecklats till en kulturell blandstad med barer och klubbar. Många göteborgare besöker området på sina resor till staden, förmodligen för att konsten och de långa nätternas skådespel här får synas och höras. Med detta menar vi inte att Frihamnen ska härma Köttbyn på detaljnivå, där-emot kan vi ta lärdom av de urbana mekanismer exemplet visar.

Organisk stadsutveckling

I detaljplanerade områden ser vi kaféer och butiker öppna och stänga på löpande band. Mångfald och originalitet i stadsrummet kan endast finnas där en organisk stadsutveckling tillåts. Med lägre ekonomiska trösklar kan den ena verksamheten befrukta den andra, oavsett om det gäller butiker, kaféer, kulturella mötesplatser eller nattklubbar. I en modern stad ska denna metod för stadsutveckling vara regel snarare än undantag. Vi uppmanar därför Älvstaden att verka som en katalysator för en ny form av stadsplanering i Göteborg!

Johannes Milich

Katharsis institut