Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Christine Bülow, miljöjournalist, Ekobyggportalen och Ulla Skoog, kulturprofil

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bygg mänskligt och grönt i Göteborg – utan greenwash

En gigantisk byggexplosion har börjat brisera i Göteborg som under många år blir Nordens största stadsbygge. Men se upp! Människa och miljö kommer till skada om det sker enligt business as usual, skriver miljöjournalist Cathrine Bülow och kulturprofil Ulla Skoog.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag är miljövidriga och ohälsosamma byggmaterial mer regel än undantag. Det går ofta fort, fel och fuskas. I förtätningsivern ryker grönytor och ibland även byggnadshistoria i ett huj. Mantrat hållbarhet betyder sällan någonting – annat än en falsk grönstämpel.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Låt inte nya Göteborg bli en gigantiskt greenwash-projekt. Bygg det i stället verkligt grönt, giftfritt och vackert. Vi har inte råd med någonting annat.

 

Riv inte en kvadratcentimeter byggnads-historia till. Det är tur att Gamla stan inte ligger i Göteborg, då hade det varit rivet för länge sen. I Haga har två tredjedelar av de gamla husen ersatts av nya med uttryckslösa och formfattiga fasader och det är svårt att föreställa sig vilken vacker stad Göteborg en gång var. Stockholmarna sörjer Klarakvarteren, men det är ingenting mot hur mycket som utraderats här. Om folk visste det skulle de se lika förvånade ut som husen där man bytt fönster.

Och ännu rivs gamla hus. Trots turismen, estetiska och historiska bevarandeskäl. Men än vanligare är i dag att husen försvinner byggnadsdel för byggnadsdel.

Som i Annedal, där vi blir vittnen till en synnerligen okänslig renovering av ett tegelhus från 1870- talet. Här byts trädgårdens grönska mot betongstenar och tryckimpregnerad trall och de spröjsade originalfönstren har ersatts av nya, oproportionerliga i aluminium. De ser ut som Edvards Munchs Skriet.

När hus berövas sina ursprungliga delar förlorar de sin själ och när en stad berövas sina gamla hus blir den som en människa utan minne. Så riv inte en kvadratcentimeter till!

 

Porta byggifter och riskkonstruktioner. I Vegastan renoveras det också, i 70-talsbeståndet som ersatte landshövdingahusen. En gul tejpremsa varnar för asbest.

Miljonprogrammet byggdes med problemprodukter som asbest, radioaktiv blåbetong, PCB-fogar, giftiga PVC-mattor och bullrande ventilation som förorenade luften i stället för att rena den. Men branschen har inte lärt av misstagen utan fullskaleexperimenten fortsätter. Ett exempel är de enstegstätade fasaderna där nya hus måste mögelsaneras. Som de vi besöker i Sannegårdshamnen där de boende för lång tid får sin utsikt skymd av byggplast.

Att nya hus byggs med lim, färger, fogmassor och inredning som generar en kemisk cocktail till inom-husmiljön är oacceptabelt. Det beror på en stark kemilobby som stoppat både en skärpning av EU:s kemikalielagstiftning och ett svenskt PVC-förbud.

Avgifta byggandet och välj sunda material. Utgå från kriterierna i Nature Plus – Europas mest krävande miljömärkning av byggvaror.

 

Koldioxidbanta inte med fel kurer. Allt fler lågenergihus byggs i dag men trots vetskapen om att halva klimatpåverkan sker i byggfasen ska klimatet märkligt nog räddas med energislukande mineralull eller plastisolering – olja i fast form som är miljö- brand- och fuktfarlig. Det är som att försöka bli nikotinfri genom att byta cigaretter mot snus.

Vi besöker Nääs Byggnadsvård och Centrum för hållbarhet och sunda material. Här finns linoljefärger, kök i massivt trä och isolering av växtfiber. Material lika aktuella i nya som gamla hus.

Hampa-, lin- och cellulosaisolering kostar bara en bråkdel energi att tillverka mot konventionell isolering och är dessutom förnyelsebart.

Byggbranschen har mycket att lära av det traditionella byggandet men det är mer tveksamt vilka av de ”moderna materialen” vi kan använda i framtiden, när oljan tagit slut.

Koldioxidbanta rätt – i material med hög miljöprestanda.

 

Bygg storskaligt och industriellt med naturmaterial. Naturmaterial kan också användas storskaligt och industriellt. Att uppföra ett massivträhus kräver bara 25 procent energi mot ett motsvarande betonghus. Trä binder koldioxid och är ett sunt material. Limfritt trä är miljöbäst.

Hus i lättbetong eller träullit spar också energi. Råvaror som sand, kalk och träull är rena och naturliga. Väggarna kan byggas i ett enda material som har förmågan att reglera fukt och magasinera värme – i motsats till hermetiskt inplastade hus.

Se till helheten. Förena energieffektivisering med plastbantning, avgiftning, gröna materialval i sunda konstruktioner när nya Göteborg byggs.

 

Återskapa en levande, låg och grön blandstad. Det Göteborg som revs var levande med arbetsplatser, affärer och bostäder blandat och nära. Den nya staden blev gles och zonindelad med trafikleder som skar av kontakten med älven och mellan olika stadsdelar.

Nu är visionen åter blandstad och i reklamen beskrivs Göteborg som en stor småstad.

Men i filmen Älvstaden där den kommande expansionen gestaltas byggs det högt och tätt. Det är som en skräckfilm där exploatörerna leker Dubai och räknar pengar. Men husen blir inte människovänliga vare sig till höjden eller materialen.

Bryt storskaligheten, upplåt mer mark åt mindre byggbolag och byggemenskaper. Offra inte stadens grönska. Det är i längden en förlustaffär för folkhälsan, för barnen, för den biologiska mångfalden och för Göteborgs attraktionskraft.

Så tänk om, tänk rätt, tänk grönt. Hela vägen från fogmassa till grönyta. Möjligheten att bygga ett grönt och människovänligt Göteborg finns nu men kommer inte tillbaka.

Cathrine Bülow

miljöjournalist, Ekobyggportalen

Ulla Skoog

kulturprofil