Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jörgen Warborn (M).

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bryssel måste rätta mun efter matsäck

När EU krymper i och med Brexit måste också unionens budget krympa – inte tvärtom. Vi vill modernisera budgeten och fokusera mer på forskning och investeringar i långsiktig konkurrenskraft – inte större stöd till franska bönder eller mer ensidiga bidrag till Östeuropa, skriver Jörgen Warborn (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Förhandlingarna om EU:s kommande sjuårsbudget är igång och EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag som ska gälla från 2021. Den innehåller en större ram jämfört med innevarade budget, bland annat för att kompensera för hålet i budgeten som Storbritannien lämnar efter sig. Det tycker vi moderater är orimligt. När EU krymper måste också EU:s budget krympa.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När Brexit slår till försvinner också stora delar av EU-budgeten. Moderaternas inställning är att EU måste rätta mun efter matsäck. Försvinner en krona i medlemsintäkter, så måste också en krona tas bort från utgifterna. Vi vill ställa om budgeten mot mer av forskning och investeringar i långsiktig konkurrenskraft - inte större jordbruksstöd till franska bönder eller mer ensidiga bidrag till Östeuropa. EU:s budget ska vara stram och främja tillväxt och utveckling.

Brexit skapar stort budgethål

Storbritannien står i dag för cirka 15 procent av EU:s budget och landets utträde ur unionen skapar ett hål i budgeten på cirka 120-150 miljarder kronor per år. EU-kommissionens första förhandlingsbud föreslår att den svenska medlemsavgiften ska höjas med 15 miljarder per år. När Storbritannien lämnar EU borde det inte betyda att Sverige ska betala mer i medlemsavgift.

Utmaningarna är betydande när såväl EU-kommissionen, majoriteten i Europaparlamentet och stora medlemsstater vill att budgeten ska öka med upp till 30 procent. Även Centerpartiet och Liberalerna menar att EU-budgeten behöver öka, vilket är mycket olyckligt.

Vi motsätter oss alla krav på att ge EU beskattningsrätt, inklusive förslagen i EU:s nästa flerårsbudget om bolagsskatt, skatt på plastavfall och att intäkter från handeln med utsläppsrätter ska tillfalla EU.

Sverige ska aldrig godta att bära en oproportionerligt stor del av kostnaderna i EU-samarbetet. Vi vill undvika att den svenska avgiften ökar. Det är avgörande att regeringen försvarar svenska skattebetalares intressen. Moderaterna vill att budgeten ska reformeras och att pengarna används mer effektivt. Vi motsätter oss alla krav på att ge EU beskattningsrätt, inklusive förslagen i EU:s nästa flerårsbudget om bolagsskatt, skatt på plastavfall och att intäkter från handeln med utsläppsrätter ska tillfalla EU.

Svenska skattebetalares pengar ska inte användas utan att det föregås av beslut i Sverige. Om EU ges rätten att på egen hand ta ut skatter frångås den ordningen och svenska medborgare fråntas möjligheten att påverka hur mycket skatt som tas ut och vad pengarna används till. Det är viktigt att behålla dagens system som innebär att medlemsstaterna fattar beslut om långtidsbudgeten enhälligt. Den ordningen håller tillbaka EU:s utgifter och främjar nationellt ansvarsutkrävande.

Viktigt med valuta för pengarna

Minst lika viktigt som storleken på budgeten är att vi får valuta för pengarna. Moderaterna anser att budgeten behöver moderniseras och omprioriteras. Regional- och strukturfonderna behöver ses över och jordbruksstödet, som fortfarande tar omkring 40 procent av EU:s budget i anspråk, ska successivt minska.

Regional- och strukturfonderna behöver ses över och jordbruksstödet, som fortfarande tar omkring 40 procent av EU:s budget i anspråk, ska successivt minska.

De minst utvecklade regionerna i Europa får i dag mest bidrag och stöd. Men för att effektivare minska det ekonomiska gapet mellan EU:s medlemsländer behöver EU-bidrag tydligare villkoras med att strukturella reformer, som skapar långsiktig ekonomisk utveckling, genomförs. Rikare länder som Sverige ska också framgent bidra till utjämning mellan medlemsstaterna, men solidariteten måste vara dubbelriktad och överföringar komma med krav på strukturförändringar.

Det återstår att se vad nuvarande regering mäktar med i förhandlingarna, när stödpartierna Centerpartiet och Liberalerna inte drar sig för att öka EU:s budget. Det är inte rimligt att vi ska fortsätta med en regionalpolitik där Sverige står för stora satsningar i andra länder, samtidigt som behovet av investeringar här hemma är skriande. Det är i grunden inte omfördelning av bidrag i EU:s länder som har byggt vår konkurrenskraft, utan det är fri företagsamhet och rivna handelshinder. EU behöver användas till det EU är bäst på; att främja handel, bekämpa gränsöverskridande brottslighet och driva en effektiv klimatpolitik.

Jörgen Warborn (M)

entreprenör och Västsveriges toppkandidat i EU-valet