Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Bristen på kollegor driver kvinnor till sjukskrivning

Kvinnor har i högre utsträckning arbetsorsakade besvär än vad män har. Kvinnor inom vård, omsorg och utbildning är de som drabbas hårdast, skriver bland andra Johan Berg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Arbetslivet gör människor sjuka. En tredjedel av Sveriges sysselsatta har upplevt besvär till följd av arbetet det senaste året, enligt Arbetsmiljöverket. Kvinnor drabbas i större utsträckning än män, där kvinnor inom vård, omsorg och utbildning drabbas mest, branscher där bristen på personal är som mest påtaglig.

Arbetslivet har blivit tuffare. Färre ska göra mer och på kortare tid. Bristen på personal gör situationen ännu värre. Enligt Arbetsförmedlingen har de kvinnodominerade sektorerna, kommuner och landsting, en alarmerande brist på personal. För kommunernas del har bristen eskalerat. År 2010 upplevde 26 procent av kommunerna brist, att jämföra med hela 64 procent förra året.

Problemet är inte att det finns för få socionomer, utan det största problemet är att socionomer flyr yrket på grund av alltför dåliga arbetsvillkor med hög arbetsbelastning och få karriärmöjligheter.

Arbetsmiljöverket larmar om en oacceptabel arbetsmiljö inom socialtjänsten och myndigheten krävde åtgärder vid samtliga inspektioner under en treårsperiod. Kommunerna vittnar om svårigheten att både rekrytera socialsekreterare och behålla erfaren personal, särskilt inom sociala barn- och ungdomsvården. Detta är allvarligt då det är det yttersta skyddsnätet för barn och unga som far illa. Det kanske allra värsta är att inskolningen av nyexaminerade socionomer försummas på grund av tidsbristen.

Problemet är inte att det finns för få socionomer, utan det största problemet är att socionomer flyr yrket på grund av alltför dåliga arbetsvillkor med hög arbetsbelastning och få karriärmöjligheter.

Inom sjukvården ser vi en liknande situation, där Vårdförbundets undersökning visar att mer än hälften av sjuksköterskorna övervägt att byta arbetsplats på grund av arbetsvillkoren.

Enligt Arbetsförmedlingen väntas en påtaglig brist på socialsekreterare, sjuksköterskor och förskole- och grundskollärare både på ett och fem års sikt. Alla kvinno- dominerade branscher.

Enligt Försäkringskassan ökade kvinnors sjukdagar med hela 87 procent mellan 2010–2018, ökningen för män motsvarade 54 procent. Kvinnor har dubbelt så många sjukdagar som män, vilket är uppseendeväckande.

Hög arbetsbelastning är den vanligaste orsaken till att kvinnor drabbas av arbetsrelaterade besvär. Stressrelaterade besvär utgör den största andelen – hela 80 procent av kvinnorna som uppger besvär till följd av arbetet lider av trötthet. Det är oroväckande då långvarig trötthet ökar risken för sjukskrivning.

Samtidigt har sjukfrånvaron för kvinnor ökat dramatiskt. Enligt Försäkringskassan ökade kvinnors sjukdagar med hela 87 procent mellan 2010–2018, ökningen för män motsvarade 54 procent. Kvinnor har dubbelt så många sjukdagar som män, vilket är uppseendeväckande.

En förklaring till att kvinnor i större utsträckning än män är sjukskrivna är bristen på återhämtning i arbetet. Det visar en svensk studie, där forskarna ser att det inte främst handlar om att kvinnor i högre utsträckning tar ansvar för hem och familj.

År 2013 och 2014 infördes lagstiftning som innebar att individuella studieplaner togs bort för elever som betygsätts, men Skolkommissionen konstaterar i sin utredning att skolverksamheter inte har anpassat verksamheten trots den nya lagstiftningen.

Lärarkåren är även hårt belastad. Den ökade tidsåtgången för en omfattande administrativ rapportering har lett till att undervisningen fått ta en allt mindre plats och att lärarnas professionalism fått ge vika. År 2013 och 2014 infördes lagstiftning som innebar att individuella studieplaner togs bort för elever som betygsätts, men Skolkommissionen konstaterar i sin utredning att skolverksamheter inte har anpassat verksamheten trots den nya lagstiftningen.

Ska Sverige kunna säkra en god välfärd krävs att yrken som socialsekreterare, lärare och sjuksköterskor ges förutsättningar att kunna utföra sitt kärnuppdrag. Vi ser högst allvarligt på den rådande situationen, som är ohållbar. Bristen på arbetskraft och de höga sjuktalen bland kvinnor i välfärdsyrken måste stoppas. För detta krävs:

l Förbättrade arbetsvillkor. Det räcker inte att fler utbildas, utan villkoren för dem som jobbar behöver förbättras så att man kan skapa attraktiva yrken. Då skulle fler välja att stanna, fler välja att återvända och fler bli intresserade av att välja den yrkesbanan. De krav som ställs är ofta alltför höga i förhållande till de anställdas kontroll över arbetet.

l Minskad administrativ börda. Lärare och socialsekreterare vittnar om en tung administration som innebär att kärnuppdraget ges mindre tid, vilket upplevs som etiskt stressande. Satsningen på mer resurser till lärarassistenter i vårändringsbudgeten är därför ett steg i rätt riktning.

l Chefers situation behöver tas på allvar. Chefer inom offentlig sektor, vanligtvis kvinnor, vittnar om en ohållbar situation. En Sacoundersökning visar att sjukskrivningar bland chefer ökar. En fjärdedel av cheferna uppger att de överväger att gå ner i arbetstid av hälsoskäl.

Om inte resurserna matchar de krav som ställs på professionerna lär vi få se fler sjukskrivna kvinnor inom välfärdssektorn. En central orsak till detta är etisk stress – ett plågsamt tillstånd som uppstår när anställda i välfärdssektorn inte har tid för och inte får stöd i de arbetsuppgifter som de är utbildade i. Här krävs att både politiker och högsta ledningen vidtar åtgärder för att stävja en utveckling som är riktigt allvarlig.

Johan Berg

Arbetsförmedlare och debattör

Töres Theorell

Läkare, professor emeritus, KI samt verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet

Göran Kecklund

Psykolog, professor, biträdande föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet