Bra och tydliga chefer gör skillnad i äldrevården

Det är inte synd om undersköterskor. Vi får inte göra dem till offer. Gör vi det får denna yrkesgrupp aldrig den status de förtjänar, skriver Carina Möberg, med mångårig erfarenhet av äldreomsorg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

"There is something rotten in the state of…"

Jag har under cirka 25 års tid arbetat med äldre som god man, ersättare i äldreomsorgsnämnden samt under tio års tid som egenföretagare i LOV, valfrihet i Varberg och Kungsbacka kommuners hemtjänst.

Min syn på hur arbetet i hemtjänsten ser ut skiljer sig mycket från Daniel Bernmars (V). Likaså ser vi olika på hur medarbetare och uppdragsgivare, i detta fall kommunerna, agerar i frågor kring hemtjänst och äldreomsorg.

Man måste känna till de grundläggande faktorerna för att inte bara fortsätta cementera gamla strukturer som måste bort.

Politikerna beslutar om vad äldreomsorgen och hemtjänsten får kosta. Där har ju Daniel Bernmar en alldeles utmärkt maktposition som äldrekommunalråd i Göteborg! Om det finns någon sanning i hans uttalande att han vill göra sitt yttersta.

ANNONS

När jag citerar Shakespeares Marcellus i Hamlet menar jag att det finns gamla cementerade strukturer i äldreomsorgens boende och hemtjänst som inte är förenliga med effektivt, kompetent, professionellt och ansvarstagande arbete i vård och omsorg.

Bernmar talar om att personalen inte har makt att påverka. Vad menas med det? Vad skall man påverka? Är det sitt arbetsschema eller hur vården skall utföras? Hur körturerna skall se ut? Vilken vård och omsorg som skall utföras och på vilket sätt?

Jag skulle kunna gå så långt så jag menar att de ”dolda” strukturer som verkar inom hemtjänst i dag, ger alldeles för outtalad makt åt personalen och alldeles för lite utförande i enlighet med anställningens arbetsuppgifter. Att chefer i kommunerna står maktlösa inför medarbetare många gånger.

Alla arbeten har en arbetsbeskrivning. Det är likadant i vården. Det går inte att driva något utan att medarbetaren i förväg vet vad som förväntas av denne. Biståndshandläggare i kommunerna delar ut arbetsuppgifterna. Därifrån är styrningen total både utförandemässigt och ekonomiskt.

Att påstå att undersköterskor är kvar i sitt arbete med onda ryggar och att de är på sitt arbete utan att egentligen orka vara där är inte sant. De sjukskriver sig som alla andra.

Att arbeta inom människovårdande yrken är enligt mig det finaste man kan göra. Att finnas där för en medmänniska som av någon anledning inte klarar sin vardag, gammal eller ung, är starkt.

ANNONS

Men att göra denna arbetsgrupp, undersköterskor, till en lidande martyrgrupp tjänar ingen på.

Vi har framför oss stora utmaningar inom äldreomsorgsvården. Att verka inom hemtjänst är det svåraste området, på grund av dagliga förändringar i form av intagning på sjukhus, avböjda besök samt dödsfall.

Att arbeta nära sjukdom och död kräver styrning. Det kräver speciellt flexibilitet, ansvarstagande och kvalitet. Det kräver medarbetare som är starka och drivs av lusten att göra gott för någon annan människa och inte alltid sätter sina egna önskningar i första rummet. Det kräver medarbetare som förstår att de har ett arbete att utföra för vilket det finns en arbetsbeskrivning. Att avvika från sin arbetsbeskrivning, det vill säga att själv ändra sin arbetsdag utifrån hur man själv tror att den blir bäst för kunden fungerar inte i hemtjänsten. Vi får då kaos och kvalitetsbrister som inte är uppföljningsbara.

Det krävs en kompetent, ansvarstagande och tydlig chef med ansvarstagande, starka, professionella undersköterskor som utför det som chefen beslutat. Hur blir det annars? Ingen vet något, vem som gjort vad, när eller hur. Inget går att mäta. Inget kan kontrolleras eller följas upp.

Det är inte synd om undersköterskor. Vi får inte göra dem till offer. Gör vi det får denna yrkesgrupp aldrig den status de förtjänar!

ANNONS

Carina Möberg

Möbergs Vård och Omsorg AB

ANNONS