Replik
Västlänken, 16-20/3
Att GP gräver ner sig i Västlänken är nyttigt. Den fördjupade diskussionen förändrar ingenting när det gäller beslut eller genomförande. Bygget startar av allt att döma i en nära framtid. Men uppmärksamheten ger ett slags ”konsumentupplysning” som är bra för många att få.
Framför allt har den senaste tidens diskussion avslöjat en påtaglig bräcklighet på motståndarsidan. Det är viktigt att detta synliggörs. När Martin Wannholt (DEM), Theo Papaioannou (VV) och andra nej-sägare tvingas längre in i själva sakfrågan blir det tydligt att deras argument är tunna som löv.
Faller på egen orimlighet
För det första har vi fått frågan om hur mycket Västlänken stärker kapaciteten vid Göteborgs C. Där hör Wannholt till dem som försöker hävda att två nya spår i en genomgående tunnel inte alls skulle ge någon kapacitetsökning. Detta faller självfallet på sin egen orimlighet. Att det kommer att bli en rejäl ökning råder det ingen tvekan om. Det motsägs ju heller inte i GP-granskningen. Däremot råder det möjligen viss oklarhet kring exakt hur ökningen ska mätas. Men det är en annan sak.
Just kapaciteten är en central punkt i denna debatt. När nej-sägarna misslyckas med att övertyga om en nollökning faller många av deras övriga motargument. Korthuset rasar. Det är ju den stärkta kapaciteten som ger den minskade sårbarheten i järnvägssystemet, det snabbare och smidigare pendlandet, den förbättrade regionala arbetsmarknaden och de mer gynnsamma förutsättningarna för företagens godstransporter. Dessa plusfaktorer kan de då inte längre vända sig emot.
Västlänken avlastar kollektivtrafiken
För det andra har vi frågan om hur bygget av Västlänken påverkar utvecklingen av övrig kollektivtrafik. Där hör Papaioannou till dem som svepande påstår att Västlänken skulle stå i vägen för kollektivtrafiken. Det stämmer inte. Snarare är det tvärtom. Västlänken kommer att avlasta övrig kollektivtrafik vid bland annat Brunnsparken-Drottningtorget och kommer att bli en mycket positiv del i det totala kollektivtrafiksystemet.
De senaste åren har vi sett en kraftig ökning av kollektivtrafikresandet. Investeringarna i Västsvenska paketet – i nya busskörfält och pendelparkeringar samt längre tågperronger – har spelat in. Nya spårvagnar och en ny elfärja ska nu läggas till de nya expressbussar som redan rullar. De nya resecentren i Gamlestaden och Angered väntas bli klara senare i år. Framöver väntar bland annat storsatsningarna inom Sverigeförhandlingen: på linbanan, på spårvägs- och citybusstråket Brunnsbo-Lindholmen-Linnéplatsen samt på citybussar från Norra Älvstranden till Biskopsgården och från Brunnsbo till Backa. Sammantaget talar vi om en offensiv och klart positiv kollektivtrafikagenda.
För det tredje har vi frågan om alternativen till Västlänken. Alla som åkt tåg i regionen är väl medvetna om att kapacitetsproblemen vid Göteborgs C måste lösas. Att inte göra något är helt uteslutet. Nej-sägarna dissar Västlänken. Men ingen är i närheten av att kunna presentera ett realistiskt alternativ.
Varför Papaioannou låst sig vid förstärkningsalternativet är en gåta. Det är, på grund av de rejäla rivningarna i Olskroken, kopplat till stor ekonomisk osäkerhet. Det skulle skada stadsutvecklingen kring Centralenområdet och Gullbergsvass. Det skulle ge en mindre resandeökning och markant lägre samhällsnytta än Västlänken. När Banverket tidigare valde bort förstärkningsalternativet behövde de över huvud taget inte tveka. Västlänken är en mycket bättre lösning.
Är de verkligen motståndare?
När jag ser bräckligheten hos Wannholt och Papaioannou undrar jag om de är Västlänksmotståndare på riktigt. Vad skulle de, hypotetiskt, göra i min roll? Att Wannholt tar in Henrik Munck och Jahja Zeqiraj i sitt parti visar att han inte prioriterar en tydlig nej-linje. Annat går före. Ända tills helt nyligen, när de började försöka panikrädda sina politiska karriärer, fanns båda herrarna glasklart på ja-sidan. Och jag kan för allt i världen inte tro att Papaioannou skulle köra förstärkningsalternativet i skarpt läge. Det vore för dumt.
Det är bra att granskningen av Västlänken fortsätter. Det är viktigt att vi på ja-sidan blir mer aktiva. Men det är också viktigt att nej-sidan ställs till svars. Det är lätt att svinga mot allt och alla. Men vad har Martin Wannholt och Theo Papaioannou egentligen att komma med?
Ann-Sofie Hermansson (S)
kommunstyrelsens ordförande i Göteborg