Evenemangsnäringen kommer sannolikt att vara den sista bransch att överhuvudtaget kunna starta upp igen efter pandemin. Därför behöver kraftfulla branschanpassade stödåtgärder sättas in, såsom redan skett i England och Tyskland, tillsammans med en tidplan för en säker omstart av Evenemangssverige.
Evenemangsnäringen kommer sannolikt att vara den sista bransch att överhuvudtaget kunna starta upp igen efter pandemin. Därför behöver kraftfulla branschanpassade stödåtgärder sättas in, såsom redan skett i England och Tyskland, tillsammans med en tidplan för en säker omstart av Evenemangssverige. Bild: Izabelle Nordfjell/TT

Bråttom med stöd till evenemangsnäringen

Det krävs akuta stöd och en tidplan för en återstart av evenemangsbranschen. Annars väntar konkurser, skriver bland annat Marie Lindqvist, Stockholm Live och Mats Enquist, Generalsekreterare, Svensk Elitfotboll.

ANNONS
|

Sedan 12 mars har företag i evenemangsnäringen i princip näringsförbud. Konsekvensen är att inkomsterna inom branschen blir nästan noll. Vi har full respekt för de beslut som har föranlett detta, men problemet är att vi, till skillnad från många andra branscher som nu kan börja öppna upp i mindre skala, inte kan göra det.

Evenemangsnäringen kommer sannolikt att vara den sista bransch att överhuvudtaget kunna starta upp igen efter pandemin. Sommarsäsongen som är en av våra absoluta högsäsonger med festivaler, konserter, fotbollsmatcher, idrottstävlingar och utomhusteatrar blir i år den värsta lågkonjunktur som vi någonsin har upplevt. Därför behöver kraftfulla branschanpassade stödåtgärder sättas in, såsom redan skett i England och Tyskland, tillsammans med en tidplan för en säker omstart av Evenemangssverige.

ANNONS

En tillväxtbransch

Evenemangsbranschen omfattas av ett helt ekosystem av intressenter och leverantörer, och sysselsätter 100 000-tals människor. Från arenaägare, driftbolag, arrangörer, idrottsklubbar, föreningar och teatrar till teknikleverantörer, scenbyggare, ljud- och ljustekniker, service- och säkerhetspersonal. Listan över nödvändiga kompetenser kan göras lång. Ett större evenemang på någon av de stora arenorna i Stockholm, Göteborg eller Malmö genererar i snitt 1000 arbetstillfällen. Några av oss är stora bolag med hög omsättning, men de flesta är mindre företag med några få anställda eller enmansföretag som alla utgör oumbärliga delar i vårt stora ekosystem.

Det som oroar oss är vad som finns kvar av denna normalt sett så blomstrande bransch när pandemin är över?

Detta är i vanliga tider en bransch i ständig tillväxt och en viktig motor för besöksnäringen i Sverige. Många kommuner har senaste åren satsat stort på moderna arenor och konserthus vilket bidragit till ökade möjligheter för ett brett utbud av evenemang, och även resulterat i att Sverige attraherat många evenemangsturister som i sin tur genererar hotellnätter och restaurangbesök.

Bara under början av sommaren skulle konserter med artister som Céline Dion, Alicia Keys, Sting, Iron Maiden och Kiss hållits i Sverige, festivaler som Sweden Rock, Summerburst arrangerats och Håkan Hellström gjort fyra spelningar på ett utsålt Ullevi. Till det har vi alla stora fotbollsmatcher och idrottsevenemang som Gothia Cup, Stockholm Maraton med flera, likväl som alla förställningar på teaterscenerna runt om i Sverige.

ANNONS

Kräver planering

Det som oroar oss är vad som finns kvar av denna normalt sett så blomstrande bransch när pandemin är över? Förfrågningarna är nu många för att boka arenor och platser till nästa år, givet att det då går att genomföra evenemang med publik. Men frågan är vilka företag i ekosystemet som finns kvar för att kunna producera evenemangen? Vi är en bransch som inte kan starta upp från en dag till en annan. Produktioner av evenemang har en planeringshorisont på mellan 6-18 månader för alla inblandade parter med stora investeringsbeslut involverade. Därför är en viss förutsägbarhet och tidsplanering nödvändig för att vi ska kunna trycka på knappen och starta om.

För att rädda det som räddas kan av en näring i akut kris, har vi som representanter för evenemangsnäringen riktat två krav till Närings- och kulturdepartementen:

  • Ett riktat branschstöd för att säkerställa vår överlevnad. De generella stödpaketen som omfattar permitteringar och omställningsstöd, räcker inte för en bransch som förlorat i princip 100 procent av sina intäkter. Dessutom omfattar nuvarande stöd inte den period som är mycket viktig för branschen, nämligen sommaren, där merparten av omsättningen genereras. Det är även bråttom eftersom många företag riskerar att inte överleva den här sommaren.
  • En tidplan och strategi för ett säkert öppnande av arenor och omstart av publika evenemang. Vi ser att tidplanen och strategin ska utarbetas i samarbete med regeringen, berörda myndigheter och företrädare för vår bransch. Vi begär inte ett definitivt datum, men en tidshorisont med fasta avstämningspunkter givet kunskapsläget och var i pandemins utveckling landet befinner sig, och hur en öppning kan ske.

Sommaren och hösten 2020 blir inte vad varken vi eller alla hundratusentals evenemangsbesökare hade hoppats på. Men givet att pandemin är under kontroll kan vi, med rätt förutsättningar att överleva och planera, säkerställa att nästa år och inte minst sommaren 2021 blir en tid då vi åter får möjlighet att leverera underhållning med publik.

Niklas Söderberg, Verksamhetsansvarig, Sponsrings & Eventsverige

Henrik Berndtson, VD, Blixten & Co

ANNONS

Marie Lindqvist, VD, Stockholm Live

Carl Pernow, VD, Live Nation Sverige

Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst

Simon Norrthon, Förbundsordförande, Teaterförbundet för scen och film

Mats Enquist, Generalsekreterare, Svensk Elitfotboll

Michael Marshal, VD, Svenska Hockeyligan

Karin Mårtensson, VD, Malmö Arena

Lotta Nibell, VD, Got Event

Staffan Movin, Ordförande, En Svensk Klassiker

Pontus Thureson, VD, Branschföreningen Ljud, Ljus och Bild

Joppe Pihlgren, Verksamhetsledare, Svensk Live

Jan Granvik, Förbundsordförande, Musikerförbundet

Marie Dimberg, Styrelsen, MMF Music Managers Forum

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS