Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Jurek Holzer / SvD / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bilen och biffen klarar vi av – men bostaden då?

Bygg- och fastighetssektorn ansvarar för 21 procent av alla växthusgaser som årligen släpps ut – det är ungefär lika mycket som personbilarna. Och det är de befintliga byggnaderna som belastar klimatet mest, skriver Johan Nuder, Informationscentrum för hållbart byggande.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Klimatfrågan står högt upp på agendan och många branscher har varit duktiga på att se sin påverkan och bidra till att deras produkter och tjänster utvecklas därefter, det gör att vi konsumenter lättare kan anpassa oss och bli mer klimatsmarta. Men ett område ligger efter – bostaden står fortfarande för en betydande del av utsläppen och ansvaret för att informera konsumenten tycks ha fastnat.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Bantad köttkonsumtion och färre resor är numera vedertagna metoder för att minska sitt klimatavtryck. Men när det gäller husens effekt ligger vi efter, svenskarna fortsätter renovera och byggherrarna fortsätter att bygga.

Omställningen uteblir

I jämförelse med kött och resor, är byggaktiviteter och boende en slags sällanvara man köper vid få tillfällen. Att vi därför är mindre upplysta kring hur dessa varor påverkar klimatet är inte så konstigt, men risken blir att omställningen uteblir eller går för långsamt.

Störst möjlighet att påverka är villaägaren, styrelse- medlemmen i bostadsrätts- föreningen eller den lilla fastighetsägaren av ett hyreshus – helt enkelt du och jag, vi som bor!

Vilken klimateffekt har då husen? Siffrorna talar sitt tydliga språk. Bygg- och fastighetssektorn använder 37 procent av all energi i Sverige och ansvarar för 21 procent av alla växthusgaser som årligen släpps ut – det är ungefär lika mycket som personbilarna släpper ut. Med dessa siffror skulle det vara lätt att se detta som ett branschproblem. Men så enkelt är det inte heller, för när det gäller byggrelaterad verksamhet är 75 procent av beslutsfattarna lekmän – helt vanliga människor utan kunskap om att de kan påverka.

Belastar klimatet mest

I Sverige finns det cirka fem miljoner bostäder. Av dessa är drygt 40 procent villor, 20 procent bostadsrätter och resterande del framförallt hyresrätter. Varje år tillför vi cirka en procent nya bostäder – det innebär att nästan 99 procent av husen redan står där och läcker hållbarhet. Det är alltså aktiviteter kring befintliga byggnader som belastar klimatet mest. Och störst möjlighet att påverka är villaägaren, styrelsemedlemmen i bostadsrättsföreningen eller den lilla fastighetsägaren av ett hyreshus – helt enkelt du och jag, vi som bor!

Lösningen då? Jo, vi behöver trycka på en omställning och våga ställa frågor om hur fler delar av vår livsstil kan bli hållbara. Bygg- och fastighetsbranschen måste informera och vanliga bostadsägare behöver bli bättre på att fråga inför renovering eller ett bygge. Bara då kommer förändringen att ske.

Johan Nuder

Informationscentrum för hållbart byggande