Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Naturgruset är en begränsad resurs och att fortsätta utnyttja det är ingen hållbar lösning. I värsta fall äventyras försörjningen av dricksvatten, utöver de naturvärden som skulle skadas, skriver Jan Magnusson.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Bevara väredefullt naturgrus i Gråbo

Isälvsmaterial i rullstensåsar och randdeltan utgör unika, begränsade tillgångar. De bör bevaras bland annat för att kunna tjäna som grundvattenmagasin i framtiden. Därför anser vi att grustaget i Gråbo inte bör öppnas igen, skriver SGU:s generaldirektör Jan Magnusson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

När istäcket för ca 11 000 år sedan drog sig norrut från det som idag är Västra Götaland lämnade det efter sig åsar och deltan med anhopningar av grus och sand. Det är ett material som är värdefullt av många skäl. Länge har det använts för byggnadsändamål, allt från betongframställning till fyllnadsmaterial. På senare tid för mer kvalificerad användning, främst betong, medan annat material har utnyttjats till fyllnad.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Grus- och sandområdena har med tiden fått en ökad betydelse som lager och reningsanläggningar för grundvatten. Närmare hälften av vår vattenförsörjning i Sverige baseras på naturligt eller infiltrerat grundvatten och betydelsen kommer att öka.

Därtill kommer att dessa geologiska formationer ofta är viktiga från natursynpunkt och för förståelsen och visualiseringen av hur vårt land har utvecklats under årtusendena.

Miljödomstolen prövar nu ett ärende i Gråbo i Lerums kommun, där sand och grus har utvunnits under lång tid. Efter beslut av domstolen 2003 upphörde emellertid täktverksamheten. Därefter har en lång tillståndsprocess ägt rum.

För ett år sedan gav Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen tillstånd till täktverksamhet i en begränsad del av området. Detta beslut har överklagats till Miljödomstolen av Göteborgs och Lerums kommuner. Domstolen har nu vänt sig till SGU med begäran om yttrande.

Viktigt säkra dricksvattnet

Naturgrusförekomsterna utgör en unik tillgång, ofta med betydande naturvärden. Bristen på vatten på många håll i världen är ett växande problem. Även i vårt land, som i utgångsläget har goda vattentillgångar, behöver vi ha en klok hushållning av vattnet och se till att vi långsiktigt säkrar dricksvattnet för kommande generationer.

Området i Gråbo utgör vattentäkt åt Lerums kommun och är huvudalternativet i Göteborgs planer för att förstärka sin vattenförsörjning. Även om en grustäkt skulle omfatta en begränsad del av detta område kan det innebära risker för vattenförsörjningen och minska infiltrationsytan för vatten och därmed kapaciteten i detta framtida dricksvattenalternativ.

Dessutom innebär en omstart för täktverksamheten att naturgrusuttaget skulle öka i regionen. Det sker samtidigt som vi har konstaterat att miljömålet för att begränsa naturgrusanvändningen till 12 miljoner ton per år till 2010 inte kommer att klaras. Det krävs starkare åtgärder för att nå dit och alldeles särskilt för att därefter minska uttaget vidare.

Det svåra är att finna ersättningsmaterial till vissa typer av användningsområden. För t.ex. betongtillverkning behövs berg med särskilda egenskaper och kvaliteter, som det inte alltid är enkelt att hitta. Här krävs fortsatt arbete av både undersöknings- och utvecklingskaraktär.

Ingen hållbar lösning

De flesta är överens om att fortsatt utnyttjande av naturgrus under lång tid inte är en hållbar lösning. Det är ju inte bara så att viktiga naturvärden skulle skadas och förutsättningarna för vattenförsörjningen försämras. Naturgrustillgångarna skulle helt enkelt ta slut så småningom! Frågeställningen är alltså om uttag under en begränsad tid ska tillåtas eller inte.

Vi anser att användning av naturgrus i fortsättningen endast kan tillåtas när materialet ska användas för kvalificerat ändamål och några andra alternativ inte står till buds. När det gäller täkten i Gråbo är det inte visat att förutsättningarna är sådana. Det finns dock inte något klart svar på frågan om hur regionens materialbehov ska tillgodoses, bland annat i de infrastrukturprojekt som ska genomföras. Det här är ett generellt problem i landet och kan bara lösas med förbättrad kunskap.

Länsstyrelsen och kommunerna i Västra Götaland bör göra en ingående planering av regionens materialförsörjning, som klarlägger möjligheterna att finna ersättningsmaterial, främst i form av krossberg men också sandmaterial i havet.

Från SGU:s sida är vi beredda att ställa vår expertis till förfogande för att bistå i detta arbete.

Jan Magnusson

generaldirektör SGU, Sveriges geologiska undersökningar