En urbanisering pågår i Sverige men även i världen i övrigt. Över 3,5 miljarder människor lever i dag i städer. Om 25 år väntas siffran vara uppe i sex miljarder. Staden erbjuder stora möjligheter då det gäller arbetstillfällen, nöjen och socialt liv. Men det finns också avigsidor i form av en miljö som ställvis präglas av stress, buller och luftföroreningar. Visionen om den ”hållbara staden” ligger därför ofta långt från verkligheten. I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt har vi tillsammans med forskare från Chalmers, Sveriges Lantbruksuniversitet och Högskolan i Gävle, studerat värdet av grönska i staden.
Debatten om dagens stadsmiljöer handlar om sociala och miljömässiga problem. Lösningen i den fysiska planeringen stavas ofta förtätning, som kopplas till ett myllrande gatuliv med en blandning av olika funktioner. Vi menar att flera decenniers underlåtenhet att bygga centralt belägna bostäder inte bör lösas genom snabba, ogenomtänkta åtgärder. Tvärtom befarar vi att en långt driven förtätning kan skapa en rad nya problem. Detta gäller inte minst om grönytorna blir mindre, färre eller helt försvinner.
Vi har vi undersökt kopplingar mellan grönskan och ekosystemtjänster i staden. Ekosystemtjänster är produkter och tjänster från naturen som bidrar till mänskligt välbefinnande, till exempel förbättrat lokalklimat, hantering av nederbörd, rekreation med mera. Våra resultat baseras bland annat på mätningar i grönområden i Göteborg. Dessutom har vi gjort modellberäkningar och fått mer än 1 300 svar på en enkät som gått ut till boende vid våra studieområden.
Många värdefulla effekter
Vår stegvisa, icke-monetära metod bygger på att först mäta indikatorer för olika ekosystemtjänster, exempelvis bladyta (luftrening) eller biologisk mångfald (rekreation). Mängden indikator visar hur mycket ekosystemtjänster området bidrar med. Med hjälp av omdömen från allmänhet och tjänstemän bedöms nyttan. Slutligen summeras nyttan av olika ekosystemtjänster inom grönområdet och ett samlat värde erhålls (se https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/ekosystemtjanster).
Stadens grönska bidrar till att minska luftföroreningar och buller. Halten av luftföroreningar från trafikerade vägar sjunker snabbt ju längre in i ett grönområde man kommer. Effekten är större under sommarhalvåret då grönskan är fullt utvecklad. Mätningar visar också att växtligheten har en bullerdämpande verkan. Träden bidrar till att dämpa vinden, ge skugga och sänka lufttemperaturen. Träd på solbelysta platser är speciellt viktiga för avkylningen. Minskar den urbana vegetationen försämras därför luftkvaliteten, ljudmiljön och lokalklimatet. Grönska bidrar även till att minska översvämningsrisken.
Värderas högt
Rekreation är en annan viktig ekosystemtjänst. Grönområden används på många sätt: för promenader, cykling eller genom att bara njuta av naturen. Vår studie visar att kvinnor och äldre personer använder grönområden i högre utsträckning än män och yngre. Välbefinnandet hos närboende som besöker områdena är högst hos äldre kvinnor. Dessutom är naturljud som fågelsång viktiga, inte minst i områden med hög upplevd naturlighet. Dessa områden hade större biologisk mångfald, exempelvis i form av träd och sångfåglar, än områden med låg upplevd naturlighet.
Enkäten har gett en god bild av hur allmänheten använder och värderar ekosystemtjänster av grönska i staden. Invånarna i Göteborg utnyttjar grönområden i hög utsträckning och sätter särskilt stort värde på grönområden nära bostaden. Speciellt uppskattas en hög naturlighet, alltså grönytor där naturen fått sköta sig själv i stor utsträckning. Intressant är att allmänheten värderar flera ekosystemtjänster högre än ökat utbud av allmänna kommunikationer och kultur. Sammantaget visar forskningen att grönområden, parker och andra grönytor, värderas högt av medborgarna.
Mätbara värden
Svenska myndigheter har fått uppdrag av regeringen att senast 2018 inkludera värdet av ekosystemtjänster i beslutsunderlag när det är relevant. Vi anser att det är viktigt att fullfölja detta uppdrag. I stadsplaneringen bör man räkna med att grönområden har mätbara värden, som ofta kan uttryckas som ekosystemtjänster.
Sammanfattningsvis visar våra studier av grönområden i Göteborg att de:
- Levererar viktiga ekosystemtjänster,
- Används i stor omfattning av de närboende för rekreation.
- Värderas högt, speciellt om de har en hög grad av naturlighet.
Baserat på vår egen och internationell forskning anser vi att städernas grönska måste värderas högre än den gör i dag. Nya bostäder och kommunikationer måste förenas med bevarande av viktiga ekosystemtjänster. Genom att ge plats åt både människor och grönska kan man skapa livsmiljöer i staden som är hållbara såväl miljömässigt som socialt. Framtidens städer måste bokstavligt talat vara gröna för att ge invånarna ett gott liv!
Bengt Gunnarsson
professor miljövetenskap, Göteborgs universitet
Yvonne Andersson-Sköld
professor miljö, Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI
Jenny Klingberg
fil dr tillämpad miljövetenskap, Göteborgs botaniska trädgård
Fredrik Lindberg
docent naturgeografi, Göteborgs universitet
Håkan Pleijel
professor miljövetenskap, Göteborgs universitet
Sofia Thorsson
professor naturgeografi, Göteborgs universitet