När stadsdelarnas verksamheter går mot centrala förvaltningar är det Lärarförbundets bestämda åsikt att kulturskolan bör förvaltas av grundskoleförvaltningen. I utredningens förslag kring nya fackförvaltningar är förslaget att stadens sju kulturskolor samlas under kulturförvaltningens tak och Lärarförbundet undrar hur krav och förväntningar att nå alla barn och ungdomar i Göteborg skall tillgodoses på bästa sätt i denna förvaltning.
Göteborg dras fortfarande med stor ojämlikhet och tillgängligheten till kultur är inget undantag. Kulturskolans målgrupp är fortsatt homogen vad beträffar etnicitet och socioekonomiska förutsättningar trots framgångsrika projekt som görs på området.
Kulturskolan har kompetensen och möjligheten att erbjuda bredd och spetskompetens inom de flesta kulturella rutiner och skall finnas för barn och unga på deras fria tid. Framgent är det självklart där som den huvudsakliga verksamheten kommer att bedrivas även framöver.
Kontraproduktivt resultat
Men om kulturskolan tappar relationen till grundskolan och går mot en kulturinstitution kommer resultatet bli kontraproduktivt. Färre barn kommer få en första kontakt med kulturskolan per automatik och med det kommer sviktande ansökningar.
Möjligheterna att upptäcka andra kulturella språk än vad som är självklara i ens närmiljö blir svårare att upptäcka. Barn från ytterområden får inte uppleva och medverka till klassisk musik på Konserthuset, teater på Stadsteatern och film på Göteborgs filmfestival om inte hängivna lärare och pedagoger visar vägen.
Det rika kulturella smörgåsbord som i dag erbjuds riskerar att reduceras till endast ”spaghetti och köttfärssås”
Kulturskolan sitter på ett kulturellt kapital som det vore vansinnigt att inte skylta med och då måste man skylta där barn och ungdomar är mest. Det rika kulturella smörgåsbord som i dag erbjuds riskerar att reduceras till endast ”spaghetti och köttfärssås” och det vore att förneka framtidens kulturliv dess grogrund.
Viktig tillgänglighetsfaktor
I Göteborgs stads handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och inflytande står att: ”2021 fyller Göteborg 400 år. Då skall kulturskolan vara en välkänd och en självklar kreativ mötesplats för unga göteborgare”. Skall vi lyckas med detta så måste barn och ungdomar få sin första kontakt med kulturskolan någon gång under skolgången. Skall vi nå de elevgrupper som av olika anledningar inte kan ta sig till meningsfulla fritidsaktiviteter måste vi träffa dem i skolan.
Skall vi nå de elevgrupper som av olika anledningar inte kan ta sig till meningsfulla fritidsaktiviteter måste vi träffa dem i skolan
Kulturskolan samarbetar redan i dag framgångsrikt med flera olika aktörer och vill göra det framöver också, men i mötet med barn och ungdomar så handlar det faktiskt om undervisning och lärande i olika konstformer. Att den har en annan metod och andra förutsättningar än lagstadgade skolan gör inte personalen i kulturskolan till en annan yrkesgrupp, utan bör betraktas som en del av lärarkåren. Fler saker förenar oss än tvärtom och samverkan uppfyller både målen för högre tillgänglighet och att främja lärande och utveckling.
Upp till bevis
Kommunfullmäktige har inför 2020 slagit fast att: ”Kulturskolans verksamhet ska i högre utsträckning involveras i skolans och fritidshemmens verksamhet, så att det blir lättare att ta del av kulturskolans utbud under och efter skoldagen.”
Lärarförbundet hoppas att kommunfullmäktige menar allvar med sina ord och förstärker länken mellan kulturskola och skola för att erbjuda Göteborgs barn och ungdomar en meningsfull fritid och rättighet till kultur.
Daniel Skoglund, HSO Team Kulturskola, Lärarförbundet Göteborg
Andrea Meiling, ordförande Lärarförbundet Göteborg
Annette Johnsson, skyddsombud Kulturskolan Västra
Henrik Macgregor, skyddsombud Kulturskolan City
Marit Nyberg, skyddsombud Kulturskolan AFH
Tobias Andersson, skyddsombud Kulturskolan Örgryte-Härlanda
Markus Dahlén, skyddsombud Kulturskolan Angered
Sebastian Lindell, skyddsombud Kulturskolan Hisingen