Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De minskande ekonomiska resurserna får allvarliga konsekvenser för landets elever, vilket innebär ett skrämmande scenario för framtiden, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd.  Bild: Pressbild Sveriges Elevråd, Alexander Olivera/TT
De minskande ekonomiska resurserna får allvarliga konsekvenser för landets elever, vilket innebär ett skrämmande scenario för framtiden, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd. Bild: Pressbild Sveriges Elevråd, Alexander Olivera/TT

Besparingarna i skolan kommer att kosta vår framtid

Att kommuner drar ner på skolan innebär långsiktigt en samhällsrisk. Politikerna måste våga satsa på dagens unga och prioritera vår utbildning, inte minst för kommunernas utveckling, skriver Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sedan i våras har skolpersonal protesterat mot de allvarliga nedskärningar som görs i kommuner runt om i landet. Den 12 och 13 oktober ansluter sig föräldrar och arrangerar skolmarscher för att visa sitt missnöje med situationen. I Sveriges Elevråd vill vi visa vårt stöd för deras krav. De minskande ekonomiska resurserna får allvarliga konsekvenser för landets elever, vilket innebär ett skrämmande scenario för framtiden.

Ovärderligt förebyggande arbete

Utbildning är det bästa verktyget för att ge människor en möjlighet att ta sig ur exempelvis fattigdom och utanförskap. Personer som hoppat av skolan har större risk att hamna i gängkriminalitet eller i extremistiska miljöer. Att investera i utbildning är att skapa förutsättningar för ett mer jämlikt och tryggare samhälle. När många kommuner nu väljer att dra ner på skolan riskerar de att deras kommuninvånare får svårt att klara skolan och skapar därmed ett osäkrare samhälle.

När många kommuner nu väljer att dra ner på skolan riskerar de att deras kommuninvånare får svårt att klara skolan och skapar därmed ett osäkrare samhälle

Vi har redan i dag ett allvarligt problem med ojämlikhet i skolan. Skolkvaliteten skiljer sig stort mellan olika kommuner, men även mellan skolor i samma kommun. Då vissa kommunerna nu minskar anslagen blir skillnaderna än större vilket drabbar eleverna på de mindre resursstarka skolorna.

Drabbar de redan utsatta

Det är tydligt att nedskärningar framför allt drabbar elever som har det tufft i skolan. En lägre budget innebär ofta färre personal av yrkesgrupper som är ett stöd för just dessa elever så som studie- och yrkesvägledare, kuratorer, psykologer och speciallärare. Begränsade resurser innebär även att elever som behöver mer tid med sin lärare inte har möjlighet att få det.

Begränsade resurser innebär även att elever som behöver mer tid med sin lärare inte har möjlighet att få det

Minskade ekonomiska förutsättningar kan även leda till mindre studiematerial, sämre stöd till elever med funktionsvariationer och färre investeringar i den fysiska arbetsmiljön. Faktorer som i sin tur påverkar elevernas välmående och förmåga att ta till sig studier.

Som ett av världens mest resursstarka länder har vi enorma möjligheter att förbättra skolan. Om vi är villiga att investera i den. Skolan kan inte enbart ses som en siffra i en årlig budgetpost, utan som en långsiktig investering. Det vi behöver se ute i landet är vilja att prioritera dagens unga och mod att se att det handlar om kommunernas egna framtid.

Leo Gerdén, ordförande Sveriges elevråd