Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Syftet med detaljplanen är att förtäta Centralenområdet och bygger på förhoppningen att tågresandet ska stiga kraftigt. Men ett ökad resandet efter pandemin är inte troligt, skriver debattörerna. Bild: Thomas Johansson, Stadsbyggnadskontoret
Syftet med detaljplanen är att förtäta Centralenområdet och bygger på förhoppningen att tågresandet ska stiga kraftigt. Men ett ökad resandet efter pandemin är inte troligt, skriver debattörerna. Bild: Thomas Johansson, Stadsbyggnadskontoret

Behöver Centralen verkligen ett Manhattan?

Göteborgs stad vill bygga över 15 000 kontorsplatser vid Centralen. Men detaljplanen utgår från en kraftig inpendling till kontorskomplex, en idé som har blivit förlegad i och med pandemin, skriver bland andra Martin Wannholt (D).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag ska kommunfullmäktige ta ställning till ännu en detaljplan vid Centralen i Göteborg. Det gäller en omfattande byggnation av fem och senare cirka sju skyskrapor på mellan 90 till 140 meters höjd norr om Centralstationen. Totalt skall över 15 000 kontorsplatser skapas i området.

LÄS MER: Grönt ljus för fem höghus vid centralen

Den planerade omfattande utbyggnaden av kontor i Göteborg är tveksam då många företag har insett att distansarbete är här för att stanna. En utredning från 2019 visade på ett behov av två nya kontorsplatser för varje ny lägenhet som byggs i Göteborg till år 2035. Det är dags att uppdatera denna prognos då post-pandemin sannolikt kommer ge andra siffror.

Begränsad ökning av tågresenärer

Syftet med denna detaljplan är att förtäta Centralenområdet som är kärnan i regionens kollektivtrafik. Detta bygger på förhoppningen att tågresandet ska öka kraftigt när man har byggt Västlänken. Det senaste decenniet är det endast det nya pendelstråket mot Trollhättan som har gett ökat tågresande, medan de största pendelstråken mot Kungsbacka och Alingsås i princip har haft oförändrat resande sedan 2010. En ökning av resandet efter pandemin är inte heller trolig.

Möjligheterna att öka turtäthet och kapacitet på de existerande fem järnvägsstråken runt Göteborg är dessutom mycket begränsade. Den politiska målsättningen är att öka tågresandet med mer än det dubbla till 2035. För detta behövs, enligt Trafikverket, nya järnvägar runt Göteborg för över 100 miljarder kronor, utöver kostnaden för Västlänken. Det är uppenbart att denna utbyggnad inte kan ske på många decennier. Den tänkta regionförstoringen med Västlänken och behovet av kontor vid Centralen uteblir därmed.

Riksintresse går före kontor

Göteborgs innerstad utgör ett så kallat riksintresse för kulturmiljövård. Ett riksintresse innebär att åtgärder som inkräktar på riksintresset inte är tillåtna. Mindre påverkan kan tillåtas men inte om påverkan blir påtaglig. Byggnation av ett Manhattan vid Göteborgs central ger enligt lagens mening påtaglig skada på riksintresset kulturmiljö.

LÄS MER: Så ska Göteborgs nya stationsbyggnad se ut

Den mest grundliga kulturmiljöutredningen för Centralenområdet beskriver att den omfattande byggnadshöjden och byggnadsvolymen inte kan anses passa in utan skadar läsbarheten av stadens historia. Det finns ett antal byggnader som är skyddade, enligt kulturmiljölagen, och som kommer att marginaliseras när nya massiva byggnader tar plats.

Länsstyrelsen har haft betydande invändningar om påverkan på kulturmiljön under remissarbetet med detaljplanen. Vissa justeringar har gjorts men dessa är begränsade. Länsstyrelsen är skyldig att överpröva en detaljplan som de anser riskerar att påtagligt skada ett riksintresse. Om länsstyrelsen avser att utöva sin tillsyn enligt sitt uppdrag måste detaljplanen tas upp till prövning och avslås.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Även feltänkt för bil, cykel och buss

Det finns även en rad andra problem med denna detaljplan. Att komma till Centralen med bil i framtiden kommer att bli ett äventyr. Hela parkeringsytan norr om Centralen försvinner och bebyggs.

I dag angör 8 000 bilar per dygn Centralen för att hämta och lämna resenärer. I framtiden kommer bara ett dussin parkeringsfickor att finnas för detta ändamål. Den underjordiska parkeringen med 200 p-platser för tågresenärer och hyrbilar försvinner. Parkering kommer att ordnas ”i anslutning till planområdet”. Bilister måste dock vara beredda på att parkera upp till 600 meter från Centralen. Detta motiveras med strategin att bilismen skall minska med 25 procent i Göteborg till 2035.

LÄS MER: Nya centralstationen kommer se ut som en vårtig galt

Trafiklösningen för cyklar och bussar är också feltänkt. Den planerade Bangårdsviadukten skall inte ansluta till nya Hisningsbron via en rak sträckning utan, på vanligt göteborgsmanér, via en halv kilometer lång omväg österut. Det är oklart vad som är syftet med att försvåra tillgängligheten till Hisingsbron för både cykel, buss och bil.

Brist på bostäder i centrala Göteborg

Området riskerar även bli ödsligt och otryggt efter kontorstid. Göteborg har samtidigt en mycket låg andel bostäder i centrum i förhållande till jämförbara städer och bostadsbristen är skriande.

Visionen om regionförstoring och omfattande inpendling till kontorskomplex är passé. I dag röstar Demokraterna avslag till denna för Göteborg skadliga detaljplan.

Martin Wannholt (D), kommunalråd och gruppledare

Peter Danielsson (D), ledamot i kommunfullmäktige

Carina Bulić (D), politiskt sakkunnig Västlänken

Veronica Öjeskär (D), ersättare i byggnadsnämnden