Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det ekologiska lantbruket bidrar med viktiga värden som minskad spridning av kemikalier i naturen, bättre kretslopp av näringsämnen, god djurvälfärd, bördiga jordar och högre biologisk mångfald, skriver debattörerna. Bild: John Alexander Sahlin / TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Behåll målet om 100 procent ekologiskt – det finns ingen köttbrist

Brist på ekologiskt kött och högre klimatavtryck än konventionellt uppges vara anledningar till att Göteborgs stad valt att släppa målet om 100 procent ekokött. Detta stämmer inte och det är olyckligt att så viktiga beslut fattas på felaktiga grunder, skriver bland andra Anita Falkenek, vd Krav.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I förra veckan rapporterades det att Göteborgs stad valt att släppa målet om 100 procent ekologiskt kött i stadens kök. Den främsta anledningen bakom beslutet uppges vara brist på ekologiskt kött. I ett uttalande till SVT Nyheter (31/7) motiverar kommunalrådet i Göteborgs stad beslutet med att ekologiskt kött skulle ha högre klimatavtryck än konventionellt.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det är olyckligt att så viktiga beslut fattas på fel grunder.

För det första råder det inte brist på ekologiskt kött i Sverige. Vi har snarare en situation med god tillgång på råvara från svenska ekogårdar, till exempel av ekologisk gris där producenter av Krav-märkt gris tyvärr tvingats dra ner sin produktion under det senaste året på grund av svårighet att få sina volymer sålda. Vi har också ekobönder som erfar en tilltagande svårighet att få skälig merbetalning för ekologiskt nötkött, eftersom slakterierna upplever att det finns ett överskott på marknaden.

Ingen brist men andra hinder

Det råder alltså ingen brist på svenskt ekologiskt kött. Däremot finns hinder på marknaden som gör att de offentliga kökens efterfrågan på ekologiskt kött inte alltid tillgodoses fullt ut. Långa köer för slakt av nötkreatur är ett av dessa hinder.

För det andra finns det inget vetenskapligt stöd för påståendet att ekologisk köttproduktion generellt skulle ge större klimatavtryck. Utsläppen från köttproduktion varierar mycket mellan olika gårdar och för olika djurslag, beroende på vilket foder djuren äter, hur mycket metan de släpper ut, hur gödselhanteringen ser ut samt hur man beräknar klimatavtryck.

Ser vi till helheten och tittar på alla hållbarhetsaspekter väger fördelarna med den ekologiska produktionen över

När det gäller det ekologiska lantbruket i sin helhet kan vi med stöd av bland annat forskningsöversikten Ekologisk produktion och klimatpåverkan (2013) från Sveriges Lantbruksuniversitet konstatera att det inte finns någon signifikant skillnad avseende klimatpåverkan mellan ekologiska och konventionella metoder. Den ekologiska Krav-certifieringen har dessutom hela 37 regler för ökad ambition på klimatområdet, till exempel att alla Krav-bönder ska använda sig av el från förnybara energikällor.

Fördelarna överväger

Ser vi till helheten och tittar på alla hållbarhetsaspekter väger fördelarna med den ekologiska produktionen över. Forskarna bakom litteraturöversikten Organic agriculture in the twenty-first century (2016) som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Plants visar just detta.

Deras sammanställning av mångårig forskning visar att det ekologiska lantbruket bidrar med viktiga värden som minskad spridning av kemikalier i naturen, bättre kretslopp av näringsämnen, god djurvälfärd, bördiga jordar och högre biologisk mångfald. Rörande den sista punkten visar en genomgång gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet av forskningslitteraturen från de senaste 30 åren att det finns 50 procent större artrikedom av växter och pollinerare som humlor och bin på ekologiska gårdar.

Var femte hektar jordbruksmark i Sverige brukas i dag ekologiskt. Det är i stor utsträckning animalieproduktion, eftersom ekologisk produktion bygger på kretslopp av näringsämnen mellan djur och växtodling.

Det borde alltså gå fint att upphandla ekologisk mat som är producerad i Sverige. Andelen svenska råvaror har också visat sig klart större när offentlig sektor köper ekologiskt än när de köper konventionellt, enligt en sammanställning av inköpsdata från 120 kommuner och regioner (DKAB Service AB, Ekomatcentrum).

Behåll ambitiöst mål!

Göteborgs stad kan i trygg förvissning om att det finns svenskt ekologiskt kött att tillgå – och att detta inte har större klimatpåverkan än konventionellt – lugnt fortsätta med sitt ambitiösa mål att servera 100 procent ekologiskt kött i kommunens verksamheter. Med ett sådant mål kommer staden att främja hållbara jordbruksmetoder, politiskt satta miljömål och lokal landsbygdsutveckling.

Anita Falkenek

vd KRAV

Anders Lunneryd

ordförande Ekologiska Lantbrukarna

Charlotte Blad André

vd Organic Sweden

Eva Fröman

verksamhetsledare Ekomatcentrum