Behåll kärnkraften så länge det går – ändra elskatterna

DEBATT: Elbrist har vi inte haft sedan 1970. Detta behöver inte ske igen om oskickliga politiska beslut undviks. I dagsläget fordras inte heller några långsiktiga beslut om nya kraftutbyggnader. Den befintliga kärnkraften bör i stället köras vidare. Detta skapar tid för överväganden och bättre beslutsunderlag, skriver Sivert Göthlin.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Elförsörjningen har utmålats som ett problemområde alltsedan kärnkraftsomröstningen för över 30 år sedan. Sanningen är i stället att förutsättningarna för en säker och billig el under många år framöver är mycket goda. Men då måste all kärnkraft utnyttjas under sin återstående livslängd som kan bedömas till åtminstone 15–30 år. Med min mycket långa erfarenhet från svensk elförsörjning vill jag påstå att dagens elbalans kanske är den bästa vi någonsin haft.

Kan snabbt förändras

Situationen kan dock snabbt försämras. Redan med stopp av ett par kärnkraftsaggregat kan problem uppstå under ett torrår om ytterligare fel inträffar. För några år sedan var upp till hälften av kärnkraften avställd i samband med moderniseringar efter energibeslutet 2009. Under lång tid fick då gammal oljekraft köras och importen av kolkraft var stor. Elpriset var tidvis skyhögt och näringsministern ansåg det befogat att träffa kärnkraftsägarna för diskussion av läget och möjligheterna att starta upp mer kärnkraft.

ANNONS

Kärnkraftens livslängd är helt styrd av gott underhåll och fortlöpande moderniseringar. Till detta kan även räknas nya säkerhetshöjande åtgärder. Nu aviseras snabb avveckling av flera aggregat – kanske till och med hela industrin – beroende på dålig lönsamhet med rådande skatter och lågt elpris. Som en jämförelse är de äldsta delarna i vår största vattenkraftstation Harsprånget nu 75 år.

Skatter och avgifter på produktionen har höjts successivt under senare år. Detta har kraftföretag som använder litet eller inga fossilbränslen kunnat bära då intäkterna steg snabbt med höjda bränslepriser och därmed högt elpris. Elpriset på elbörsen följer nästan alltid slaviskt kostnaderna för fossilkraftproduktion i våra grannländer. Senaste åren har bränslepriserna fallit snabbt, oljan över 60 procent, och är tillbaka på nivån som gällde för 15 år sedan. Därför bör skatterna ändras.

Flytta skatten till konsumtionen

Dagens höga skatter i produktionsledet kan flyttas över till konsumtionen. Så sänk väsentligt (eller ta bort) skatterna på kärn- och vattenkraft. Då kan vattenkraften rustas upp och kärnkraften behållas. Samtidigt kan elförbrukarnas elskatt höjas då elpriset nu är lågt. Därmed stimuleras ytterligare sparåtgärder igen.

Vår elproduktion är ur klimatsynpunkt nästan oöverträffad. Sammansättningen med stora delar av vatten- och kärnkraft gör att produktionen blir så koldioxidfri den kan bli. Bara i samband med störningar körs äldre oljeeldade anläggningar kortvarigt och dessa går inte att avvara då snabb starttillgänglighet är det viktigaste villkoret. Kan liknas vid den reservkraft som sjukhusen har.

ANNONS

Väderberoende produktion från vind och sol kan aldrig ersätta kärnkraft utan samtidig tillgång till stabil ersättningskraft. Vindkraft har nu byggts ut i 30 år utan att bli lönsam utan omfattande subventioner. Detta är en stor samhällsekonomisk förlust. Kraften har lett till elöverskott som exporterats, för närvarande är prisnivån under hälften av självkostnaden. Nu är vindkraftens ekonomi så dålig att tillväxten i stort sett upphört och utbyggnader som görs är oftast ”politiska” investeringar med skattepengar av vissa kommuner.

Bara ett marginellt tillskott

Solceller kan bara ge ett marginellt eltillskott hos oss. Produktionen kommer till helt övervägande del sommartid när elbehov och elpris är som lägst. Maximalt elbehov inträffar mörka vinterdagar då produktionen är obetydlig. I stora delar av landet kan även solceller på hustaken vara täckta med fastfrusen snö i flera månader.

Utbyggnad av så kallad förnybar produktion har stoppats upp generellt i Europa under senare år när subventionerna skurits ner. I Sverige är produktionen onödig och alla bidrag bör avskaffas.

Elbrist med restriktioner för elanvändningen har vi inte haft sedan några månader år 1970. Detta behöver inte ske igen om oskickliga politiska beslut undviks. I dagsläget fordras inte heller några långsiktiga beslut om nya kraftutbyggnader utan befintlig kärnkraft bör köras vidare. Detta skapar tidsutrymme för överväganden och bättre beslutsunderlag.

ANNONS

Sivert Göthlin

civilingenjör, tidigare ansvarig för driften av Vattenfalls elproduktion och det svenska stamnätet

ANNONS