En stor del av problemet med nuvarande situation är att det finns en generellt sett bristande förståelse för kulturens betydelse i samhället. Att fylla igen kunskapsluckan är i huvudsak skolans uppgift, skriver Henrik Edin (L) och Karin Veres (L).
En stor del av problemet med nuvarande situation är att det finns en generellt sett bristande förståelse för kulturens betydelse i samhället. Att fylla igen kunskapsluckan är i huvudsak skolans uppgift, skriver Henrik Edin (L) och Karin Veres (L).

Befria kulturen från politisk styrning

Det är en självklarhet att politiker ska respektera principen om armlängds avstånd i kulturpolitiken. Dessvärre verkar det som att lovsången för principen under lång tid har varit en läpparnas bekännelse. Därför är det dags för ordentliga reformer som garanterar att kulturen står bortom politisk klåfingrighet, skriver Henrik Edin (L) och Karin Veres (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

En angelägen kulturpolitisk debatt har ägt rum de senaste veckorna. Den har grundat sig i ett omfattande missnöje med den politiska styrning som äger rum när Kulturrådet och andra anslagsgivare fördelar medel till olika kulturutövare. Kritiken har i mångt och mycket spelats ner av dem den har riktats mot. Kulturrådets generaldirektör Staffan Forssell har bland annat svarat att ”om det är en styrning så är det en vacker styrning”. Ansvariga politiker har i största möjliga mån undvikit frågan.

Sannolikt beror det på att det inom politiken saknas en förståelse för den fria kulturens betydelse för samhället. Under flera års tid har politiken i allt högre utsträckning drivit kulturen mot en instrumentalisering. Den har underställts ideologiska mål som jämställdhet, integration, tillväxt, mångfald och så vidare.

ANNONS

Miljöpartiets tid vid kulturdepartementet har präglats av ett postmodernt förhållningssätt till kulturen, Moderaternas tid vid kulturdepartementet dessförinnan har snarare präglats av ett ekonomistiskt förhållningssätt till kulturen. Inget av alternativen har varit bra, och det är dags att lägga om kursen. Följande tre reformer skulle kunna bidra till att bättre garantera den fria kulturens självständighet:

1. Ta bort all ideologisk styrning av kulturen. Det finns egentligen bara två riktmärken som är rimliga att behålla när det gäller den offentliga finansieringen av kultur. Först och främst måste det finnas ett kvalitetskrav, vilket fortsatt bör upprätthållas av olika referensgrupper. Vidare måste det offentliga stödet fördelas jämnare över landet. Att en större del av det offentliga stödet hamnar i storstäder har delvis sin förklaring i de stora institutionernas geografiska placering, men landet utanför de tre storstads-regionerna måste också garanteras möjlighet till livskraftig kultur.

2. Underlätta privat finansiering. Det är inte bara det offentliga som bör finansiera kulturen. Fler finansieringskällor skapar bättre förutsättningar för kulturutövare att vara fria i sitt skapande. Att genomföra reformer som gör att kulturdonationer blir avdragsgilla borde vara ett enkelt sätt att uppmuntra mecenatskap.

3. Förändra synen på kultur. En stor del av problemet med nuvarande situation är att det finns en generellt sett bristande förståelse för kulturens betydelse i samhället. Att fylla igen kunskapsluckan är i huvudsak skolans uppgift. Skapande skola borde därför få större resurser, så att fler elever får en direkt kontakt med kulturutövare och kan delta i kreativa processer. Vidare borde estetiska ämnen återinföras som obligatoriska i gymnasieutbildningen. I dessa ämnen finns kunskaper som är oundgängliga för utveckling av allt lärande och förståelse för vår omvärld vilket borde erbjudas alla gymnasiestudenter.

ANNONS

Stärker demokratin

Den fria kulturen är i den bästa av världar en kreativ och intellektuell basstruktur som vitaliserar samhället. Samtal skapas och tankar väcks som annars inte skulle ha uppkommit. Tack vare den får människor möjlighet att bättre utforska vad det är att vara människa. Den hjälper oss också att förstå vår omvärld och våra medmänniskor.

På samma sätt som forskare letar efter vetenskaplig sanning utforskar konstnären tillvaron och världen på egna grunder och öppnar för oss nya perspektiv. Konstverket kan vara en spegel för själen, och mötet med kulturen kan vara en närmast andlig upplevelse. Den fria kulturen bidrar till att stärka demokratin samtidigt som den utgör en av grundpelarna i yttrandefriheten och ger människor möjlighet att bli mer mänskliga.

Henrik Edin (L)

riksdagskandidat, Liberalerna Göteborg

Karin Veres (L)

kandidat till regionfullmäktige, Liberalerna Göteborg

ANNONS