Replik.
Parisavtalet, 5/4
Kjell Aleklett framhåller behovet av fossil och förnybar energi framgent, för ekonomisk tillväxt och konsumtion. Den omfattande befolkningsökningen är dock en faktor som behöver klargöras. Fram till 2100, ett årtal som Aleklett refererar till, ökar antalet människor enligt FN:s prognos med ca fyra miljarder (från 7,4 miljarder 2015).
Denna ökning finns i klimatmodeller som en given variabel, dvs. en faktor som inte behöver uppmärksammas. Låt oss anta att vi 2060 har lyckats reglera växthusgaserna och klimatet. Fram till 2060 och 40 år därefter beräknas folkökningen bli plus fyra miljarder. Vilken effekt får det? Den miljöpåverkan som leder till växthusgaser och som föröder naturliga ekosystem g es av produkten av antalet människor gånger genomsnittlig resursförbrukning per capita.
7,4 miljarder 2100
FN:s kompletterade sin ”medelprognos” 2015 för folkökning med alternativa prognoser, i demografiska modeller baserade på fertilitet (antal barn per kvinna, idag 2,4). En variant med minskande fertilitet på minus 0,5 barn redovisades; den startade 2016 med -0,25 barn, övergår i -0,4 barn fram till 2030, och därefter -0,5 barn till 2100. Resultat: cirka 7,4 miljarder människor 2100.
Mänsklighetens omfattande resursförbrukning behöver minska. Familjeplanering och preventivmedel kan minska fertiliteten och bidra till lägre konsumtion och utsläpp av växthusgaser. Att strypa konsumtionen riskerar ge arbetslöshet, medan en anpassning av världspopulationen, och länders populationer, minskar trycket på miljön. För närvarande går mindre än en procent av det internationella bi- och multilaterala biståndet till familjeplanering. Regeringen, som framhåller en feministisk utrikespolitik och kvinnors rätt att bestämma över reproduktion, kan här spela en viktig roll genom att förespråka förstärkt familjeplanering.
Frank Götmark
professor i ekologi Göteborgs Universitet
medförfattare i Wikipedia ("Överbefolkning")