När mer eller mindre samtliga studier pekar åt samma håll är slutsatserna om orsakssambanden synnerligen robusta, vilket nu är fallet, skriver debattören.
När mer eller mindre samtliga studier pekar åt samma håll är slutsatserna om orsakssambanden synnerligen robusta, vilket nu är fallet, skriver debattören. Bild: Erik Nylander/TT

Barnombudsmannen förminskar pornografins påverkan

På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen kartlagt hur barn och unga påverkas av att titta på pornografi. Men rapporten tycks ha författats av nybörjare på forskningsområdet, skriver Max Waltman, forskare vid Stockholms universitet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I söndagens GP citerades Barnombudsmannen (BO) om den rapport om pornografins inverkan på unga som nyligen publicerats. I den står att det ”behövs mer forskning” och att ”man har inte kunnat fastställa orsakssamband/kausalitet” mellan ökad pornografikonsumtion och ökad risk för att begå sexuella övergrepp. Det är fel.

Välkänt fenomen

Redan på 1980-talet slogs fast, med statistisk signifikans, att en särskild uppsättning attityder förutspådde en ökning av mäns våld mot kvinnor i verkliga livet. I experiment förutspådde dessutom dessa attityder en ökning av mäns aggressivitet mot kvinnor. Metaanalyser har sedan gjorts av drygt 50 experiment med över 4 000 försökspersoner mellan 1970–1990 där forskare exponerat män för pornografi och sedan mätt endera aggressivitet eller attityder – efteråt jämfördes resultaten med en kontrollgrupp för att kontrollera orsak–verkan. Analyserna visade att ökad pornografikonsumtion utan tvivel gör män mer aggressiva mot kvinnor samt underblåser attityder som främjar sexuellt våld. Effekterna har visats vara i huvudsak desamma bland såväl unga som äldre män. Metaanalys liknas bäst vid en matematisk formel som räknar ut genomsnittssambandet från flera mindre studier, vilket kan ge mycket starkare statistisk tillförlitlighet

ANNONS

Studier där man undersökt barn och unga över tid, så kallade longitudinella undersökningar, visar på liknande förändringar i verkliga livet. Liksom i experimenten har de som ökat sin pornografikonsumtion löpt ökad risk för att utsätta kvinnor för sexuella övergrepp. Då bägge typen av studier undersöker ett ”före” och ”efter” exponering för pornografi så utesluter de ett omvänt orsakssamband. Alltså den numera felaktiga hypotesen, som BO fortfarande inte vill avfärda, att sexuellt aggressiva personer har en stor sexuell upptagenhet och därför närmar sig pornografi.

<strong id="strong-db421b4080f7ca76334fd891478cbdd4">Max Waltman</strong>, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Max Waltman, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Bild: Madeleine Söder

Gott om studier

Utöver experiment och studierna över tid finns metaanalyser av mängder av sambandsstudier gjorda på mycket större befolkningsgrupper. Liksom studier med personer i prostitution och kvinnor som flytt till jourer. Dessa bekräftar tydligt pornografins samband med sexuellt våld mot kvinnor i verkliga livet. När experiment, longitudinella studier och sambandsstudier pekar åt samma håll är slutsatserna om orsak–verkan synnerligen robusta, vilket nu är fallet.

Experimenten har medfört etiska dilemman, varför de avtog betydligt efter 1990 då kunskapsområdet blivit tillräckligt belyst. BO har endast gått igenom studier från perioden 2005–2020 med motiveringen att internet inte hade rullats ut på 1990-talet. BO bortser även från att studier över tid starkt antyder orsakssamband samt tycks undvika forskningen på vuxna, trots att effekterna i huvudsak är lika som för tonåringar. En stor del av rapporten fokuserar på när, var och hur barn konsumerar pornografi i stället för på sambanden med sexuellt våld. Med ett snävare men mer relevant fokus hade en längre tidsram för genomgången (1970–2020) varit möjlig.

ANNONS

Betydande fel

BO missar även betydande fel i studierna som refereras. Till exempel sägs Štulhofers (2021) longitudinella studie ha funnit att okänslighet förutspår sexuellt våld, men inte att pornografi gör det – trots att Štulhofer också rapporterar att pornografikonsumtion signifikant ökar just okänsligheten. I dennes statistiska modell ”stjäl” därför sannolikt okänslighet en betydande del av den totala effektstyrkan vilken annars skulle tillskrivas pornografin.

Detta fel är välkänt inom statistiken och kallas för ”post-treatment bias”. Štulhofer erkänner dock att barnen som tittat mest på pornografi kan internalisera det ”pornografiska skriptet” och därför misstolka frivilligheten hos motparten (vuxna kan antas vara mer medvetna). Barnens självuppskattade sexuella aggressioner är därför sannolikt underskattningar, vilket gör resultaten än mer osäkra – något som BO ej noterar.

Rapporten tycks ha författats av nybörjare på forskningsområdet som saknar den större överblick som behövs för att inte fastna i trivialiteter, tunnelseende och missförstånd som annars är så vanligt.

Sammantaget har BO:s olyckliga begränsning av forskningsöversikten och missförstånden lett till felslutet att sambanden som påvisats i den nyare icke-experimentella forskningen inte kan säga något om orsakssamband, trots att experiment och studier över tid redan klarlagt orsak–verkan.

Rapporten tycks ha författats av nybörjare på forskningsområdet som saknar den större överblick som behövs för att inte fastna i trivialiteter, tunnelseende och missförstånd som annars är så vanligt.

Max Waltman, forskare vid statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Författare till boken ”Pornography: The Politics of Legal Challenges”, som släpptes av Oxford University Press i september.

ANNONS

LÄS MER:Färre unga ser på porr – men fler tittar ofta

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS