Klimatet är en barnrättsfråga och ska behandlas som en sådan. Alla barn har rätt till liv, hälsa och utveckling, men också till friska ekosystem och en planet i balans. I dag står dessa rättigheter på spel.
Barns och ungas kunskap, engagemang och deltagande är inte bara en rättighet, utan också en nödvändighet. Den klimatomställning som nu behöver snabbas på, måste utgå ifrån barns och ungas perspektiv och rättigheter. Kort sagt, bygger vi ett samhälle som är bra för barn – blir det bra för alla.
Följderna av ett föränderligt klimat slår hårt mot såväl individer som samhällen. Klimatförändringar drabbar redan utsatta värst och barnen är de allra mest sårbara.
Barn drabbas världen över
På många platser i världen ödeläggs skördar till följd av torka eller översvämning. Barn tvingas arbeta och bidra till familjens försämrade försörjning i stället för att gå i skolan. Flickor gifts bort. Barnens liv påverkas, både i detta nu och i framtiden och deras röster måste in i klimatdebatten.
Barns rättigheter och delaktighet är en förutsättning för att klimatomställningen ska vara trovärdig, hållbar och anpassad efter barnens behov. Det är möjligt att agera nu och rusta samhällen, barn och vuxna för klimatförändringarnas effekter så att de negativa konsekvenserna dämpas. Om vi prioriterar det.
Genom skolan når vi barn och unga och därför bör den som har yttersta ansvaret för skolväsendet finnas med i klimatkollegiet.
Barn och unga är viktiga i en global omställning som kräver målmedvetenhet och kämpaglöd. Att driva igenom historiska förändringar kräver hårt arbete och då behövs hoppet. Den drivkraften är bland det bästa som barn och unga kan bidra med fram till den dag då deras generation blir beslutsfattare.
Klimatkollegiet glömmer skolan
För att göra plats för barn och unga i klimatomställningen måste kommunikationen mellan ungdomar och beslutsfattare fungera. I dag är det många ungdomar som upplever att den här kommunikationen inte ens existerar. Vuxna behöver aktivt visa att de tar till sig av det som ungdomar har att säga.
Regeringen har inrättat ett klimatkollegium för att samordna genomförandet av den klimatpolitiska handlingsplanen, samt för att följa upp regeringens arbete med att nå klimatmålen. I denna grupp är inte utbildningsminister Anna Ekström med. Vi menar att hon har en självklar plats vid det bord med aktörer som är centrala för klimatomställningen. Här är tre skäl till detta:
● Enligt artikel 12 i Parisavtalet ska Sverige, tillsammans med världens länder, arbeta för att stärka utbildning och praktiskt lärande om klimatfrågor eftersom detta är avgörande för att lyckas genomföra stärkta klimatåtgärder.
● Utbildning och folkbildning är en förutsättning för att klara klimatomställningen. Genom att se skolan som en hävstång för förändring kan vi både bidra till våra klimatmål och barnkonventionen.
● Vilket samhälle skapar vi när vi håller dem som ska ta över ansvaret – och leva med konsekvenserna – utanför? Genom skolan når vi barn och unga och därför bör den som har yttersta ansvaret för skolväsendet finnas med i klimatkollegiet.
Ge vuxna redskap för att prata klimat
Barn och unga bär på en stor oro för klimatet och för framtiden. En undersökning beställd av Våra barns klimat visar att sex av tio unga, mellan 12 och 18 år, är oroliga för klimatet och bara hälften känner hopp om att vi kommer att lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt. Det är inte bara vuxnas ansvar att prata med barn om frågan, vi måste också visa våra barn att vi förstått allvaret och att vi gör vad vi kan för att de ska få en framtid utan skenande klimatförändringar.
Drygt två miljoner barn och unga befinner sig i förskola och grundskola. Självklart måste barnens arbetsplats andas hållbarhet och möta barns och ungas frågor, känslor och engagemang för klimatet. Därför behöver vi rusta alla Sveriges lärare för just detta genom ett nationellt klimatlyft. En sådan kompetenshöjning ger unga fler verktyg att hantera klimatoro, det ger våra skolor mandat att prioritera hållbarhetsagendan och kan inspirera andra länder.
Att sätta barnets bästa först innebär att respektera och värna deras rätt till liv, hälsa och utveckling i alla beslut. Vi undertecknande organisationer ser fram emot svar från regeringen om hur de ska lyfta in barns rättigheter och deltagande i klimatarbetet – på riktigt.
Martina Hibell, generalsekreterare för Barnfonden
Frida Berry Eklund, talesperson för Våra barns klimat
Therese Hartman Liungman, ansvarig för miljöutskottet i Malmö Ungdomsråd
LÄS MER:Du kan inte göra allt men alla kan vi göra något