”Vi befarar att en hel generation flickor aldrig mer kommer tillbaka till skolan”, säger Bhagyashri Dengle, Plan Internationals regionchef i Asien. Enligt henne har arbetet för flickors rättigheter tappat 20 år av utveckling sedan pandemin bröt ut.
I vårt arbete ser vi dagligen hur flickor drabbas hårt i spåren av pandemin. Nedstängningar har lett till att flickor gått miste om utbildning, att antalet tonårsgraviditeter ökar och att fler flickor utsatts för våld och övergrepp i och med att familjer isolerats. FN:s befolkningsfond, UNFPA, räknar med att 13 miljoner fler flickor riskerar att giftas bort de kommande tio åren på grund av pandemin. Det är en ökning med drygt en miljon flickor om året, utöver de 12 miljoner som redan nu gifts bort varje år. Om vi inte sätter in krafttag riskerar över 130 miljoner flickor att tvingas in i barnäktenskap fram till år 2030.
Ödesdigra konsekvenser
Barnäktenskap är ett grovt brott mot barns mänskliga rättigheter som främst drabbar flickor och får ödesdigra konsekvenser för deras hälsa, utbildning och framtidsutsikter. Internationella arbetsorganisationen, ILO, likställer till och med barn- och tvångsäktenskap med slaveri. På samhällsnivå leder brottet också till en negativ utveckling, då flickor, som tvingas avbryta sin utbildning, fastnar i fattigdom som sedan riskerar gå i arv i generationer.
Skolan är för många barn en trygg punkt i tillvaron och utgör också ett skydd mot barnäktenskap och andra övergrepp. Stängda skolor i kombination med att familjers ekonomi försämrats drastiskt leder till att många familjer inte ser en annan utväg än att gifta bort sina döttrar. Gifta flickor löper stor risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp av sin partner samt att bli gravida medan de själva fortfarande är barn. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för flickor 15-19 år globalt. Nu under pandemin har tillgången till både preventivmedel och vård försämrats ytterligare och gjort situationen än mer akut.
Komplikationer i samband med graviditet och förlossning är fortfarande den vanligaste dödsorsaken för flickor 15-19 år globalt
Med anledning av den förvärrade situationen orsakad av pandemin och för att skapa ännu större press på länder att agera antog FN:s generalförsamling i november en fjärde resolution mot barnäktenskap. Resolutionen, som Plan International har bidragit till, uppmanar medlemsstaterna att växla upp arbetet för att stoppa barnäktenskap och att stötta flickor och kvinnor som gifts bort. Resolutionen innehåller också en uppmaning till stater att ändra lagstiftning som låter förövare slippa straff om de gifter sig med flickan eller kvinnan de utsatt för våldtäkt.
Arbetet ger resultat
Plan International och andra organisationer har länge varnat för att arbetet mot barnäktenskap går för långsamt. Därför kraftsamlar vi nu för att inga flickor ska tvingas in i äktenskap. Vi arbetar på gräsrotsnivå i Afrika, Latinamerika, Asien och Mellanöstern för att få länder att utrota barnäktenskap en gång för alla.
Och arbetet ger resultat - i länder som Bangladesh och Togo ser vi hur hela samhällen de senaste åren infört nolltolerans. Det visar att det går att förändra djupt rotade normer och traditioner när vi arbetar tillsammans med föräldrar, lärare, religiösa ledare, myndigheter och – inte minst – barn och unga själva.
Pandemin har ibland krävt att vi ändrar vårt arbetssätt och vi når i dag ut med information via exempelvis chattforum, WhatsApp, SMS-lösningar och stöd till telefonlinjer dit unga kan ringa för stöd och rådgivning om vård. Det viktigaste just nu är att stoppa den negativa utvecklingen för flickor. Därför arbetar vi för att alla länder måste leva upp till sina åtaganden i Agenda 2030 att utrota barnäktenskap inom de kommande tio åren. Här räcker det inte med vare sig löften eller lagstiftning – länderna måste säkra att lagarna efterlevs.
Förebyggande arbete
Åtgärder för att minska smittspridningen får inte användas som en anledning att ytterligare minska civilsamhällesorganisationer och andra aktörers möjlighet att verka för att stoppa barnäktenskap.
Även det förebyggande arbetet för att förändra strukturer och förhindra mäns våld mot flickor och kvinnor är viktigt. Insatser för överlevare måste vara åldersanpassade och innehålla trygga platser, hälsovård samt psykosocialt och juridiskt stöd.
En annan viktig åtgärd är att säkra tillgången till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive preventivmedel och säkra aborter – även under pandemin.
Sist men inte minst måste det säkerställas att alla barn kan komma tillbaka till skolan när de väl öppnar igen. Det måste även gälla gifta och gravida flickor samt flickor som fött barn – något som idag är förbjudet i många länder.
Mariann Eriksson, generalsekreterare Plan International Sverige