Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bättre skolresultat med mer musik på schemat

Musik utvecklar hjärnan. Mer musik i skolan gör även att elever gör bra i från sig ibland annat språk och matematik, skriver Kristina Stenborg, Musiklärarnas riksförening.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Musikämnet i skolan tränar elevernas arbetsminne och kognitiva förmåga. I musikundervisningen utvecklas förmågan att samarbeta och fokusera.

Under 2014 genomförde Musiklärarnas Riksförening (MR) en enkät som besvarades av cirka tusen musiklärare. Denna liksom Skolverkets nationella utvärdering av musikämnet i grundskolan (NÄU2015) visar på elevernas bristande förutsättningar att utvecklas och nå läroplanens mål. Måluppfyllelsen i skolan har enligt den senaste Pisa-undersökningen rent allmänt minskat drastiskt.

Entydig forskning

I toppresterande länder som Finland och Kanada länder har eleverna åtskilligt mer undervisningstid i musik. Resultat från modern hjärnforskning pekar på att musik utvecklar hjärnan. Några exempel:

I en artikel i Aftonbladet (31/3-15) “Musik gör barn lite smartare”, hänvisas till professor Fredrik Ulléns forskning i kognitiv neurovetenskap: ”Barn som musicerar aktivt gör bra ifrån sig i språk och matematik, men också i tester av allmän IQ”. I artikeln refereras också till forskning som visar att musiklektioner har dubbelt så stor effekt på barns kognitiva förmågor som sportaktiviteter har.

I Svenska Dagbladet, (6/10-13), ”Skolan lämnar WO till industrin” refereras till en av Kanadas mest framstående forskare i psykologi, Glenn E Schellenberg, som påvisar “signifikant förbättrade studieresultat för de elever som får mer musik i skolan”.

I en forskningsstudie från 2011 konstaterar professor Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet (Den lärande hjärnan) att musicerande är den aktivitet som använder flest delar av hjärnan samtidigt. Musikutövning stärker arbetsminnet och främjar såväl elevers läs- och skrivutveckling som samarbetsförmåga.

MR:s enkät och Skolverkets nationella utvärdering visar att:

  • Musiklärare ofta har alltför stora grupper för att kunna bedriva en meningsfull musikundervisning.

  • Musiklärare har ofta ett alltför stort antal elever att bedöma och utveckla.

Musiklärarnas Riksförening kräver:

  • Att elever får goda och likvärdiga förutsättningar för lärande i musik.

  • Att elever får en god lärmiljö i enlighet med Arbetsmiljöverkets riktlinjer (2009). Dessa stipulerar undervisningsgrupper om högst 15 elever.

Musik gör elever smartare. Musicerande och musikundervisning bidrar till att stärka elevers utveckling. Ta vara på denna potential.

Kristina Stenborg

ordförande i Musiklärarnas Riksförening,

musik- och svensklärare, Kapareskolan, Onsala