Otrygg ekonomi under lång tid ökar risken för ohälsa, samtidigt som ohälsa kan innebära försämrad ekonomi och försvårad återhämtning. Om inte utestängning och diskriminering av personer med psykisk ohälsa upphör minskar möjligheten till återhämtning och deltagande i studier och arbetsliv.
En av fyra personer i Sverige har egen erfarenhet av psykisk ohälsa, som i dag är den främsta orsaken till sjukskrivningar. Detta gör psykisk hälsa till en viktig angelägenhet för hela samhället.
Rapport avslöjar klyfta
En ny rapport , Minuskontot – Ekonomiska villkor för personer med psykisk funktionsnedsättning, har sammanställt offentlig statistik om ekonomiska villkor. Resultaten är tydliga. Personer som lever med en psykisk funktionsnedsättning har i genomsnitt väsentligt lägre inkomster än befolkningen som helhet. Endast tre av tio har inkomst från arbete, och bland de som har arbete är inkomsterna lägre. Den genomsnittliga löneinkomsten för de personer med psykisk funktionsnedsättning som hade ett arbete är mindre än hälften av genomsnittet i befolkningen i övrigt.
Den svaga ekonomin får konsekvenser. Omkring 22 procent av dem med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest uppger i en SCB-studie att de kommit efter med betalningen av exempelvis hyra och räkningar de senaste tolv månaderna. Bland samtliga med funktionsnedsättning var andelen elva procent och bland dem utan funktionsnedsättning sex procent.
Inkluderande arbetsliv avgör
Enligt Socialstyrelsen har de ekonomiska förhållandena för människor med psykiska funktionsnedsättningar försämrats under de senaste årtiondena. Utvecklingen är särskilt allvarlig då dålig ekonomi kan skapa en ond cirkel. Dålig ekonomi under lång tid bidrar till att skapa psykisk ohälsa. Samtidigt riskerar en dålig ekonomi för en person som har psykisk ohälsa leda till att hälsan försämras, och att möjligheterna till återhämtning försvåras.
Ekonomiska påfrestningar påverkar förutsättningar för att delta i sociala aktiviteter, att skaffa vänner och att ha en meningsfull fritid. En viktig nyckel för att minska ohälsan är därför att öka den ekonomiska tryggheten.
Särskilt betydelsefullt är satsningar för att skapa ett inkluderande arbetsliv som möjliggör för personer med psykisk ohälsa att få och behålla ett arbete. Här krävs satsningar på arbetsmiljö för att undvika att människor utvecklar ohälsa som leder sjukskrivning och skapar ett arbetsklimat där olikheter är naturliga och välkomna.
Politiker och arbetsgivare behöver i sitt beslutsfattande använda sig av kunskapen om ekonomiska och övriga villkor för personer med psykisk ohälsa. Ett viktigt verktyg i arbetet bör vara att förbättra kunskapsläget när det gäller statistik över ekonomisk utsatthet. Det finns statistik i dag, men underlaget är ofta bristfälligt, och det är svårt att göra jämförelser. Effektiva åtgärder kräver bättre kunskapsunderlag, särskilt när det handlar om att kunna följa utvecklingen över tid.
Politiskt misslyckande
Denna vecka pågår en kampanj i 14 orter runt om i landet med målet att öka kännedomen om den ekonomiska otrygghet som många med psykisk ohälsa lever med. Genom seminarier, föreläsningar, manifestationer och teater vill vi åstadkomma en diskussion om vad olika aktörer kan göra. Personer med psykisk ohälsa är en diskriminerad och utsatt grupp i samhället. Vi menar att detta är ett politiskt misslyckande och att situationen måste få konsekvenser för beslutsfattande.
Att prioritera att förbättra de ekonomiska villkoren och se till att fler personer med psykisk ohälsa kan försörja sig gynnar både individen och samhället.
Rickard Bracken
projektledare på Hjärnkoll
Anki Sandberg
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa
Carl Älfvåg
generaldirektör Handisam