Dagens dominerande pedagogiska syn kan benämnas konstruktivistiskt inspirerad pedagogik, KIP, och utgår från att elever själva ska ”konstruera” sin kunskap. Eleverna ska söka kunskap i egen takt, och läraren ska finnas tills hands som stöd. Elever antas lära sig bäst om de finner studiet lustfyllt, projektarbete i grupp uppmuntras, redovisning sker individuellt och skriftliga examina undviks. Läroplanen föreskriver att elever ska planera, genomföra och bedöma sitt eget arbete och också kunna diskutera och bedöma de studieområden som de just kommit i kontakt med. De länder som sett sina utbildningsresultat snabbt stiga som Estland och länder i Östasien har inte antagit den här synen.
Förklaring, inlärning och repetition
Kritiska är också kognitionsvetare och psykologer. Deras områden går snabbt framåt och deras resultat pekar mot en utbildningsmodell baserad på förklaring, inlärning och repetition och gradvis ökande komplexitet. Eleverna tänks gå framåt genom att år efter år koncentrera sig och anstränga sig för ta till sig olika ämnen och färdigheter. Det finns dock inte någon allmänt erkänd term för att referera till den synen. Bevis från många håll pekar på att KIP bör fasas ut.
Ett exempel på en forskare vars resultat utmanar KIP är Anders Ericsson, en svensk psykolog bosatt i USA. Han blev känd för ett par år sedan i samband med ”10000-timmarsregeln”, det vill säga att man kan bli framstående på vilket område som helst om man tränar 10000 timmar. I ”Peak. Vetenskapen om att bli bättre på nästan allt” (2017) formulerar han regeln att man blir skicklig av fokuserad mängdträning under ledning av duktig lärare. Han har studerat idrottsmän och musiker på toppnivå, men det finns inga tecken på att inlärning av skolämnen skulle gå till på annat sätt. Ericssons resultat kan sägas kommentera svensk läroplan:
Svensk läroplan slår fast att lärare har skyldighet att anpassa undervisningen till eleven. Ericsson framhåller tvärtom att det är målet och vägen dit man ska fokusera på. Det är inte elevens bakgrund som är viktig utan fokuserad träning.
Måste förstå vad de ska lära sig
Svensk läroplan har så abstrakta mål att de blir otydliga. Inlärning är att förändra hjärnan. För att detta ska ske krävs fokuserad inlärning som följs upp av repetition. Detta i sin tur kräver att eleverna verkligen förstår vilken deras inlärningsuppgift är, får träna tillräckligt och får veta om de nått målet.
Svensk läroplan betonar generella och övergripande färdigheter i alla ämnen. Ericsson påpekar tvärt om att all kunskap och alla färdigheter är bundna till specifika områden. För skolan betyder det fokus på ämnesundervisning med struktur, feedback och repetition. De elever som arbetar fokuserat utvecklar bättre minne och bättre problemlösningsförmåga på området.
De frågar sig inte om det är roligt utan om de gör framsteg.
En annan idé som kritiseras är att eleverna ska finna det lustfyllt att lära sig. Ericsson märker att duktiga elever studerar systematiskt därför att de vill lära det den färdighet eller kunskap som de studerar. De frågar sig inte om det är roligt utan om de gör framsteg. Fokuserat arbete, ansvar och god användning av tiden är metoder för att få bra resultat.
Han ifrågasätter också tanken att det är eleverna själva som lär sig och att läraren bara är ett stöd i bakgrunden. Tvärtom är lärarens betydelse stor. En kunnig lärare vet vilka steg eleven måste ta och vilka eventuella fel som måste tränas bort. En lärare verkar också genom att vara en bra modell. En helt annan sak är att eleverna har ansvar för sina hemuppgifter. Ericsson jämför fiolelever som alla fått en timmes lektion i veckan. Vissa elever tränar inte alls mellan lektionerna eller någon timme och andra lägger ner tio timmar. God inlärning bygger på en bra lärare och en elev som övar.
Träning viktigare än talang
Ericsson jämför inte olika länders utbildningssystem men i själva verket fungerar hans resultat som en förklaring till varför det går bra för länderna i sydöstra Asien. Man kan sammanfatta hans resultat med att träning är viktigare än medfödd talang. Observera att det inte finns något i den här synen på utbildning som borde vara svårt att acceptera för vare sig en socialdemokratisk eller en borgerlig regering. Allmänheten torde också ha lätt att förstå sambandet mellan ansträngning och resultat. Den enda svårigheten är de vuxnas rädsla för att kräva arbete av eleverna.
Vi vet alltså vad vi bör göra: sätta upp tydliga mål, planera fokuserad och effektiv övning, ge feedback och lägga in mycket repetition. Detta borde genomsyra läroplaner och skolorganisation och läras ut till blivande lärare. Vi behöver både en skolreform och en lärarutbildningsreform. Omedelbart.
Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och författare