Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kristina Axén Olin (M), utbildningspolitisk talesperson.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Avhoppen från lärarutbildningen måste minska

Varje år tappar lärarutbildningen mellan 30 och 35 procent av studenterna. Trots dessa massiva avhopp gjorde den socialdemokratiskt ledda regeringen i praktiken ingenting för att minska dem, skriver Kristina Axén Olin (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Lärarbristen, 23/2

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand, väcker en viktig diskussion om vikariebristen i skolan (23/2). När det inte finns några lärarvikarier som kan täcka upp för ordinarie läraren drabbar det eleverna allra hårdast. Ofta slutar det med att lektioner ställs in eller att eleverna själva blir ansvariga för sin egen undervisning. Särskilt allvarligt är detta för elever i Sverige, eftersom de redan missar i genomsnitt ett skolår i undervisningstid jämfört med elever i andra OECD-länder.

Det går inte att komma ifrån att vikariebristen i skolan till stor del också beror på statens misslyckande med lärarutbildningen.

Mycket riktigt handlar detta till stor del om hur kommuner och fristående skolhuvudmän väljer att hantera kortvariga sjukskrivningar. Men samtidigt går det inte att komma ifrån att vikariebristen till stor del också beror på statens misslyckande med lärarutbildningen.

Varje år tappar lärarutbildningen mellan 30 och 35 procent av lärarstudenterna. Trots dessa massiva avhopp från lärarutbildningen gjorde den socialdemokratiskt ledda regeringen i praktiken ingenting för att minska avhoppen under den förra mandatperioden. Denna handlingsförlamning måste Anna Ekström (S), utbildningsminister, och Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, bryta.

Antagningskraven till lärarutbildningen måste skärpas så att lärarstudenter har bättre förkunskaper när de påbörjar utbildningen.

För att alla barn och elever ska få mer tid med lärare, även när ordinarie lärare är sjuka, krävs kraftfulla åtgärder. Den kompletterande pedagogiska utbildningen behöver kortas till ett år och regelverket behöver bli mer flexibelt så att akademiker och yrkesverksamma enklare kan växla till läraryrket. Men framför allt behöver antagningskraven till lärarutbildningen skärpas så att lärarstudenter har bättre förkunskaper när de påbörjar utbildningen.

Detta är viktiga förändringar som sammantaget har potential att kraftigt lindra bristen på både lärare och lärarvikarier. Ett stort ansvar vilar nu på Anna Ekström och Matilda Ernkrans axlar att minska avhoppen från lärarutbildningen och öka antalet utbildade lärare. Elever i Sverige behöver mer tid tillsammans med sina lärare, inte mindre.

Kristina Axén Olin (M)

utbildningspolitisk talesperson