Att tvinga skolorna att skära ner i dessa tider oansvarigt

Dagligen kommer rapporter om hur skolpersonal utsätts för hot, våld och kränkningar. Inför läsåret 2023/24 har 44 skolområden i Göteborg stora underskott, vilket gör att rektorerna på dessa skolor måste ”anpassa” sin verksamhet till gällande budget, i klarspråk göra sig av med personal. Till första september 2023 måste grundskoleförvaltningen göra sig av med 520 heltidstjänster för att få budget i balans. På de skolor som drabbas kommer de negativa konsekvenserna att bli mycket stora.

Det kan finnas flera förklaringar till att dessa underskott har uppstått. Det kan bero på att antalet elever på skolan har minskat, men det betyder inte alltid att behovet av personal minskar. Behovet av lärare och annan personal styrs i stor utsträckning av antalet klasser på skolan. Det kan också bero på att det socioekonomiska indexet (en del av skolornas pengar tilldelas beroende på föräldrars utbildningsnivå etc) har ändrats. Men samma sak gäller här, även om skolan får mindre pengar är det inte per automatik så att behovet av resurser har minskat.

Behovet av lärare och annan personal styrs i stor utsträckning av antalet klasser på skolan

Underskott kan också uppstå när tillfälliga statliga bidrag har löpt ut. Dessa bidrag har för många skolor inneburit att man kunnat ”hålla näsan ovanför vattenytan”, man har till exempel kunnat anställa elevassistenter som bidragit till ökad trygghet och studiero, för både elever och personal och därigenom minska hot, våld och kränkningar. Extra lärare har kunnat ge stöd åt elever i behov och minskat stressen som uppstår då kollegor är sjuka.

Sveriges Lärare menar att staten måste ta ett ökat ansvar för skolan, framför allt när det gäller finansiering och att resursfördelningen till skolor måste utgå från klasspeng och inte som i dag elevpeng. Det måste i god tid bli tydligt vilka resurser skolorna har inför ett nytt läsår.

Svensk skola står redan inför stora utmaningar som hot och våld som drabbar både personal och elever och bidrar till bristande studiero, sjunkande skolresultat och alltfler elever som inte tar sig igenom vare sig grundskola eller gymnasium.

Svårt locka studenter

Vi ser också stora skillnader mellan olika skolor som beror på segregation. Betygsinflation skapar osäkerhet både hos lärare och elever. Bristen på behöriga lärare fortsätter att vara stor vilket får störst konsekvenser för elever med störst behov. Utöver det är det svårt att locka studenter till lärarutbildningarna.

Att i detta läge tvinga skolor till stora neddragningar är direkt oansvarigt. Vi kräver därför att ansvariga politiker skjuter till de medel som behövs för att ge skolpersonal och elever i Göteborgs grundskolor en anständig arbetsmiljö. Det måste finnas en balans mellan de resurser skolan får och de krav som ställs, detta för att undvika en skadlig arbetsbelastning som alltför ofta leder till ohälsa och sjukskrivningar.

Ylva Ljung, huvudskyddsombud Sveriges Lärare

Lennart Hellsborn, huvudskyddsombud Sveriges Lärare