Valhallabadet har höga arkitektoniska och kulturhistoriska värden som uppvisas genom sin tidstypiska, välbevarade exteriör och interiör. Arkitekten Nils Olssons ritningar tilldelades 1948 Sveriges enda OS-medalj i arkitektur, och Nils Wedels ikoniska väggmosaiker är unika och ett signum för byggnaden.
När Valhalla uppfördes 1956 var det också en manifestation av folkhemmet och den nya synen på badet som ett sätt att umgås på fritiden, inte bara en plats för kroppshygien. De demokratiska idealen återspeglas också i att den gängse klassindelningen frångicks och att även barnens behov togs med i beräkningarna.
Fortsätta förvalta
Higab, som äger Valhalla, önskar inget annat än att fortsätta förvalta byggnaden och utföra de förbättringsåtgärder som behövs, bara de tilldelas tillräckligt med pengar därför. Deras egen utredning visar att byggnadens betongstomme kan hålla i ytterligare 50 år och att det skulle kosta max 300 miljoner att genomföra bedömt underhållsbehov. Att bygga ett nytt centralbad kan kosta uppemot det tiodubbla.
Att byggnadens skick inte lever upp till dagens krav beror på att tillräckligt med pengar inte skjutits till under tidigare år. Däremot har stora pengar investerats efter att rivningsplanerna kungjorts. Däribland har en dyr och omfattande restaurering av mosaikväggen genomförts. Ändå finns det inget beslut om att bevara konstverket om Valhalla rivs.
Valhalla finns sedan tidigare med i Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse varmed dess betydelse redan är konstaterad
En ansökan om byggnadsminnesförklaring av Valhallabadet avslogs 2015 för att det då rådde osäkerhet om kommunens framtidsplaner; byggnaden ansågs inte direkt rivningshotad. Samtidigt delade Länsstyrelsen uppfattningen att ”Valhallabadet har mycket höga kulturhistoriska värden och sett till dessa skulle anläggningen rimligtvis kunna förklaras för byggnadsminne”. Valhalla finns sedan tidigare med i Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse varmed dess betydelse redan är konstaterad.
Mot bakgrund av ovan framförda bevis på dess kulturhistoriska och arkitektoniska värden torde stunden vara kommen att nu, om någonsin, förklara Valhallabadet som byggnadsminne. Desto mer som Länsstyrelsen i sin motivering till 2015 års avslag praktiskt taget erbjudit sig att åter ta upp frågan till behandling om hotnivån för byggnaden skulle öka.
Valhallabadets framtid vilar i Länsstyrelsens händer.
Filip Laurits, Föreningen FASAD
Claes Caldenby, Centrum för byggnadskultur
Robert Berggren, Göteborgs Hembygdsförbund