Hur bekämpar man avstånd? När avstånden i samhället blir större och distansen blir en grogrund för hat och våld måste hela samhället kraftsamla. Till politikens uppgift hör att bygga en jämlik skola, ett starkt rättsväsende och investera för fler poliser. Men när misstänksamheten sprider sig och förgiftar allt fler människors vardag måste också motståndet byggas i vardagen. I det ideella engagemanget som gör att fotbollslaget kan fortsätta träna och åka på matcher. I aktivismen som höjer rösten mot rasism och sexism var den än visar sig.
Och. I läsningen.
En motståndshandling
När vi nu går mot Bokmässan är det värt att lyfta läsningens betydelse som motståndshandling.
Läsning är en praktisk övning i både solidaritet och innovationsförmåga. Med läsningens hjälp kan världar som inte är självupplevda öppnas. Vi lär oss att se oss själva i någon annan. Fantasin och föreställningsförmågan stimuleras samtidigt som det kreativa tänkandet växer.
Läsning är grunden för att kunna delta i demokratin. Att sätta sig in i komplexa sammanhang, förstå sin omvärld. Det är språket, oftast i skrift, som utgör grunden för deltagandet. Trygghet i det skrivna ordet ger individuell och intellektuell frigörelse. Medan den som inte är van vid att läsa och skriva riskerar att hamna utanför.
Så läs! Vi vet att barn som blivit lästa för på kvällarna eller bara sett vuxna i sin närhet läsa, i större utsträckning blir läsare själva.
Att lära sig läsa är grunden för att skaffa förmåga till kritiskt tänkande och att kunna skilja sanning från lögn, fakta från åsikt.
Läsning är grunden för så mycket av alla annan inlärning. I skolans första år måste barn få möjlighet att gå från att lära sig läsa, till att kunna läsa för att lära. Det är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig faktakunskaper, men utvecklar också koncentrationsförmågan och är grunden för att skaffa förmåga till kritiskt tänkande och att kunna skilja sanning från lögn, fakta från åsikt.
Den som inte kan läsa är utlämnad till den egna tillvarons upplevelser.
Kostar både mänskligt och ekonomiskt
Det finns klyftor i läsförmågan i dag. Klyftor i läsförmåga skapar avstånd i samhället och kostar – mänskligt, socialt och på sikt även ekonomiskt.
Därför har vi som samhälle, skolan förstås, men också kulturinstitutionerna, medierna, folkbildningen, det civila samhället och överallt där vi vuxna möter unga, ett ansvar för att alla verkligen får stöd i att utveckla en god läsförmåga. Det krävs en samhällelig och politisk mobilisering – en bildningspolitik.
Regeringen har den senaste mandatperioden kraftsamlat för läsningen. I folkbiblioteken investeras nu 250 miljoner kronor per år så att litteraturen ska kunna komma närmare människor. Bemanningen inom skolbiblioteken förstärks. Projektet Bokstart växer, där små barns språkutveckling och intresse för böcker stimuleras i familjer som inte alltid har egen erfarenhet av läsning. Nu under 2018 får alla förskolor ett litet förskolebibliotek. Läslovet har inrättats. En läsa-skriva-räkna-garanti har gjorts till lag i skolans tidiga år. Fritidshemmets läsning stärks.
Nu ser vi positiva trendbrott. För första gången på lång tid ser vi att fler ungdomsböcker säljs, och än viktigare: läskunskapen stärks bland allt fler. Vi läser mer i skolan, vi läser mer hemma och alla barn – oavsett vilken familj man växer upp i – får fler tillfällen att upptäcka läsningen.
Att läsa är att överbrygga avstånd. Att läsa är att göra motstånd mot populism och hat. Att läsa är att bygga ett samhälle.
Under kommande mandatperiod har regeringen, hur den än ser ut, ett ansvar att förvalta det arbete som påbörjats. De förslag som Läsdelegationen lämnade måste tas vidare. Miljöpartiet driver att det ska lagstiftas om bemannade skolbibliotek, inrättas ett läsråd och att läsa-skriva-räkna-garantin ska bli fullt ut förverkligad på alla skolor. Den bildningspolitiska mobiliseringen måste fortsätta.
Att läsa är att överbrygga avstånd. Att läsa är att göra motstånd mot populism och hat. Att läsa är att bygga ett samhälle.
Gustav Fridolin (MP)
språkrör Miljöpartiet