Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Fredrik Eriksson, mastersstudent i Miljövetenskap, University of Oxford, England

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Att kor rapar och fiser metan är inte problemet

En kost som innefattar kött sätter generellt större press på miljön på grund av ett enkelt biologiskt faktum: djur är ineffektiva. Endast en bråkdel av de kalorier som kon äter omvandlas till kött och mjölk, skriver miljövetare Fredrik Eriksson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Fredrik Eriksson, mastersstudent i Miljövetenskap University of Oxford, England

Replik

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Köttet & Klimatet, 24/2

Gustav Melin skriver att det går att äta kött med gott klimatsamvete, bara vi tillverkar gödsel med vindkraft och tankar våra traktorer med biodiesel. Han har delvis rätt, men slutsatsen är direkt missvisande då han med råge missar den bredare och viktigare poängen: att vi med minskad köttkonsumtion både kan och bör kraftigt minska jordbrukets totala miljöpåverkan.

Jordbruk och matproduktion står i dagsläget för cirka en fjärdedel av de globala växthusgasutsläppen, för merparten av övergödningen, och för en betydande del av de gifter vi släpper ut – alla stora problemområden där läget måste förbättras inom en snar framtid.

Begränsad djurhållning på lämplig plats kan visserligen bidra till ökad biologisk mångfald och andra positiva miljöeffekter genom att hålla landskap öppna. Men en kost som innefattar kött sätter generellt större press på miljön på grund av ett enkelt biologiskt faktum: djur är ineffektiva. Endast en bråkdel av de kalorier som kon äter omvandlas till kött och mjölk.

Bara delvis sann bild

Bilden av kon som går i hagen och betar gräs på mark som ändå inte kunde brukats för odling är bara delvis sann, då dagens storskaliga och industrialiserade livsmedelsproduktion i verkligheten innebär att djur ofta hålls inne och matas med diverse grödor som odlats på annan plats och på mark som annars kunde använts till att odla växtbaserad mat för människor. Med de resurser som krävs för att producera kött till en person kan man kan i stället föda flera människor på vegetariska produkter.

Denna ineffektivitet leder till en utvidgning av jordbrukssystemet och kräver mycket mark, vilket bland annat har lett till skövling av regnskog. Allt jordbruk – särskilt modernt industriellt jordbruk – har någon form av miljöpåverkan, och med en utökad industriell jordbruksproduktion ökar denna påverkan på miljön. Att möta vår tids stora miljöutmaningar och samtidigt behålla dagens köttproduktion är en svårlöst, kanske omöjlig, ekvation.

Bredare miljöpåverkan

Jordbrukets miljöpåverkan handlar inte bara – eller ens primärt – om metanutsläpp från kornas matsmältning. Det handlar om en rad negativa miljöeffekter från en av världens mest resursintensiva sektorer. Melin har rätt i att det går att minska jordbrukets miljöpåverkan på flera sätt, men sådana omställningar tar tid och kostar pengar – vi känner alla till skalan på den utmaning som en omställning av vårt samhälle till förnybar energi innebär.

Melin har också rätt i att Sverige bör fortsätta att arbeta globalt för minskade utsläpp. Men långsiktiga förändringar och internationellt påverkansarbete utesluter inte smarta och snabba förbättringar på hemmaplan; vi ska absolut använda förnybar energi i jordbruket, men i dagsläget är produktionen fossilbaserad.

Snabbaste sättet

En analogi: vi vet att en elbil laddad med el från solenergi har en liten klimatpåverkan. Trots detta är det för de flesta uppenbart att en generell minskning av bilkörandet på kort sikt skulle ge oss klimatvinster som kan vara avgörande för att nå våra utsläppsmål, eftersom de flesta bilar i dag körs på bensin och diesel. En minskad konsumtion är det snabbaste sättet att minska miljöpåverkan. Det är också relevant att i sammanhanget notera att biobränslen – som kan utgöra en viktig del i ett förnybart energisystem – också de har problem liknande köttindustrins, med stor markanvändning och konkurrens med matproduktion.

Mindre kött mer hållbar kost

Många människor förstår med sunt bondförnuft att köttproduktionens miljöpåverkan sträcker sig långt bortom metangas från kornas matsmältning, liksom att vi måste diskutera biobränslenas miljöpåverkan även om de kan spela en viktig roll i förnybar energiproduktion. Vore det inte därför helt fantastiskt om vi kraftigt kunde minska hur mycket mark, bekämpningsmedel, och gödsel vi använder, men fortfarande ha lika mycket – fast nyttigare - mat kvar på tallriken?

Svaret på detta icke-dilemma är en kost med mindre kött. Man behöver dessutom inte bli vegan över en natt för att göra skillnad: all minskning av köttkonsumtionen tar oss närmare den nivå där kött produceras endast där det är mest lämpligt, minskar omedelbart och kraftigt din personliga miljöpåverkan, samt begränsar dödandet av levande varelser.

Melin ser som vd för Svenska Bioenergiföreningen såklart fördelar med en stor nötkreatursindustri så länge den är driven av bioenergi. Vi andra bör fråga oss om vår nuvarande nivå av köttkonsumtion är värd de oerhört stora kostnader den medför – för miljön, för vår privatekonomi och för de vi delar vår planet med.

Fredrik Eriksson

mastersstudent i Miljövetenskap

University of Oxford, England