Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Att begränsa friskolornas vinster är inte tillräckligt

Konkurrensen om eleverna, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten, de fristående skolornas antagningssystem och skolpengssystemet – alla driver på skolsegregationen och bidrar till sjunkande kvalitet samt många andra problem. Regeringen bör därför bredda sitt arbete och se över hur man kan minska marknadskrafternas skadeverkningar, skriver bland andra Daniel Suhonen, Katalys.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I början av december sa civilminister Ardalan Shekarabi (S) att regeringen kommer att lägga en proposition om tillstånd för att motta offentliga medel inom skolväsendet. Det är mycket bra att regeringen kommer att föreslå någon form av vinstbegränsning för aktiebolagsskolor.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Förutom att stora summor försvinner från undervisningen till vinster driver de vinstdrivna skolbolagen effektivt fram en skolsegregation. Vinsten skapas till största delen av skolbolagens låga lärartätheten som i sin tur kräver ett positivt segregerat elevurval. Kan man minska de ekonomiska drivkrafterna genom en vinstbegränsning, kommer skolsegregationen och de negativa följder som den för med sig att minska.

Men det är inte bara vinsterna som ställer till problem i skolan utan alla marknadsinslag är mer eller mindre skadliga. Konkurrensen om eleverna, det fria skolvalet, den fria etableringsrätten, de fristående skolornas antagningssystem och skolpengssystemet, alla driver på skolsegregationen. De bidrar alla till att det samlade skolsystemets kvalitet sjunker och till en lång rad andra problem.

Minska skadeverkningarna

Regeringen bör därför bredda sitt arbete och se över alla de ingående marknadskrafterna för att se hur man kan minska skadeverkningarna. Kan man begränsa det fria valet till att ske enbart vid läsårsskifte eller stadiebyte, om inte särskilda skäl finns? Kan man förändra skolpengen så att den resurs en skola får sig tilldelad ligger fast över ett läsår? Kan man fördela skolresurserna per klass/elevgrupp istället för per elev? Kan man se över antagningsreglerna till fristående skolor och tilldela dem en mer allsidigt sammansatt elevgrupp bland de sökande, så som man gör i andra länder? Kan man ge de demokratiskt valda församlingarna i kommunerna rätten att besluta om sin skolorganisation?

Utöver ovanstående finns det en lång rad andra negativa effekter av skolans marknadsutsättning. Dagens betygssystem i kombination med marknadskrafterna driver fram en betygsinflation. Det leder till att antagningen till gymnasiet och högskolan blir rättsosäker. Elever som fått för höga betyg kommer in medan elever som har fått korrekta stoppas.

Konkurrensen om eleverna har medfört att skolorna måste ta ekonomiska resurser från undervisningen och lägga marknadsföring. Den medför också att skolledar- och lärarrollen har förändrats. Den korrekta information som en skola ska ge, ersätts av glättiga reklambudskap som ofta är direkt vilseledande.

Dagens marknadsstyrda skola, där kunden alltid ska ha rätt, leder också till påtryckningar, hot och allvarliga arbetsmiljöproblem för skolledare och lärare. Det individuella inflytandet har dessutom lett till att det kollektiva föräldrastödet har gått förlorat. Är det problem på en skola väljer föräldrarna att byta skola istället för att stötta skolan i dess arbete.

Korruption – ett växande problem

Den kontrollapparat som byggts upp för att se till att skolföretagen sköter sig, skapar en byråkrati och en detaljstyrning av lärarnas arbete. Byråkratin tar tid från undervisningen och den har bidragit till den flykt från yrket som varit under 2000-talet.

Den brist på öppenhet, insyn och yttrandefrihet som gäller för den privata skolsektorn har lett till att lärare och skolledare inte vågar berätta om missförhållanden och det har även spridit sig till de kommunala skolorna.

Marknadsutsättningen av välfärden har även medfört att lobbyismen har ökat lavinartat och att korruption har blivit ett växande problem. En ny form av brottslighet har uppstått som går ut på att lura till sig pengar från de offentliga välfärdstjänsterna.

Det kanske allvarligaste problemet med skolans marknadsutsättning är att demokratin urholkas. Enligt både grundlagen och skollagen ska alla elever behandlas lika och erbjudas en likvärdig utbildning. När skolbesluten flyttades från den demokratiska politiska nivån i kommunerna till enskilda personer och till aktiebolag blev effekten att dessa lagar sattes åt sidan. Alla barn erbjuds inte längre en skola av bra kvalitet utan skillnaderna har ökat dramatiskt. De föräldrar som är välutbildade och som har gott om resurser får tillgång till en bra utbildning för sina barn medan andra i alltför många fall får en usel. Skolan förlorar sin samhällsbyggande roll och demokratin försvagas.

Svenskar vill inte ha vinstdrivna skolor

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet har visat att det finns ett utbrett stöd bland svenska folket för ett förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Samtidigt tycker en klar majoritet att det är viktigt med valfrihet. Svenska folket vill kunna välja bland ideellt drivna skolor men de vill inte ha vinstdrivna skolföretag. Om detta borde den kommande valrörelsen handla. Gör skolans marknadsutsättning till en valfråga och mobilisera folkrörelserna i Sverige för en bättre och mer likvärdig skola – utan vinst.

Daniel Suhonen

chef fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson

medlem av Nätverket för en likvärdig skola och utredare

Mats Wingborg

medlem av Nätverket för en likvärdig skola och utredare