Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Analysen säger ingenting om sanningshalten i det som svenskar faktiskt bestämt sig för att dela på Twitter, skriver debattören. Bild: Isabell Höjman/TT

Artikel om bristande källkritik saknar källkritik

I samband med bokmässan publicerades en debattartikel i GP där flera forskare raljerade över svenskarnas avsaknad av källkritik. Paradoxalt nog brister studien som forskarna refererade till i flera avseenden, skriver Staffan Björck.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Källkritik, 24/9

Vi i Sverige är sämre på källkritik än människor i de flesta andra länder hävdar flera författare i en helsida på GP Debatt. Artikeln byggs runt påståendet att ”Oxford universitet uppmärksammar oss på att svenskar är överlägsna i Europa på att okritiskt dela falska nyheter”. Men är det verkligen så illa?

Problemet är att det kanske inte alls är sant. Faktaunderlaget är ett arbetsdokument från ett projekt som stöttas från flera organisationer, däribland Oxford University (Data memo, COMPROP 2018.3). Men debattförfattarna nämner inte att det är en skrift som inte är publicerad i en vetenskaplig tidskrift och därmed saknar den granskning av metod, slutsatser och jäv som sker vid sådan publicering.

Resultatet inte verifierat

Studiens författare påpekar själva att slutsatserna är deras egna och inte nödvändigtvis överensstämmer med universitetets. Mer problematiskt är att analys och slutsatser bygger på att allt innehåll från tio specifika nyhetssajter som delas på Twitter i Sverige, från till exempel Nyheter Idag, klassificeras som medvetet felaktigt, alltså skräpnyheter (”junk news”). Allt material delat från andra utvalda medier, till exempel aftonbladet.se, klassas som professionellt.

Analysen säger alltså ingenting om sanningshalten i det som svenskar faktiskt bestämt sig för att dela på Twitter. Därmed blir slutsatserna om okritisk delning av falska nyheter i Sverige helt absurda eftersom man inte vet något som helst om vare sig okritiskt eller falskt. Såvida man inte verkligen tror att allt innehåll på aftonbladet.se är sant och att allt innehåll på en av de mest besökta nya nyhetskanalerna är lögn.

Debattartikeln om bristande källkritik hos svenska folket är således ett lärorikt exempel på bristande källkritik och okritisk delning av material.

Debattförfattarna utelämnar också kritik mot studien som publicerats av både TT och SVT.

Debattartikeln om bristande källkritik hos svenska folket är således ett lärorikt exempel på bristande källkritik och okritisk delning av material. Att svenskar i gemen är bättre eller sämre än andra nationaliteter på källkritik är en intressant och obesvarad fråga men kanske har kvalificerade medieforskare eller statsvetare på Göteborgs universitet ett mer faktabaserat svar på frågan.

Staffan Björck, källkritiker