Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Samtidigt som kraven behöver stärkas på bidrag och att ett rimligt krav är att de som är arbetslösa faktiskt svarar i telefon när arbetsgivaren eller arbetsförmedlaren försöker få tag på dem, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson / TT
Samtidigt som kraven behöver stärkas på bidrag och att ett rimligt krav är att de som är arbetslösa faktiskt svarar i telefon när arbetsgivaren eller arbetsförmedlaren försöker få tag på dem, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson / TT

Arbetslösa måste svara när arbetsförmedlaren ringer

Hur ska man förvänta sig att få ett jobb när man inte svarar i telefon när arbetsgivaren ringer?, skriver Peter Horntvedt.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Under många år hade jag förutfattade meningar liksom en större andel av min bekantskapskrets gällande Arbetsförmedlingen. Först efter att ha arbetat på myndigheten i snart ett år har bilden förändrats. Kompetensen finns ibland ihärdiga kollegor som sliter med de få resurser man förfogar över. En bred mångfald med diverse utbildad personal och där rutiner och regelverk ständigt förändras. Så var är det egentligen det brister när det gäller att få ut de arbetssökande i sysselsättning?

Redan efter en kortare anställning blev jag snabbt varse om arbetssökande som totalt struntar i att svara på mejl eller telefon. Mer än 70 procent av de man dagligen försöker kontakta svarar helt enkelt inte på sina telefoner. Redan där uppstår problematiken. För hur ska man förvänta sig att få ett jobb när man inte svarar i telefon när arbetsgivaren ringer?

Skattebetalarna förlorar

Samhällskontraktet bryts och skattebetalarna blir de stora förlorarna när bidrag till den arbetssökande förblir bortkastade medel. Det finns givetvis en hel del som också vill ha jobb och som också är otroligt entusiastiska i sitt arbetssökande. Men låt oss också vara ärliga med att en stor andel av de som faktiskt är inskrivna besitter stora brister i det svenska språket.

Människor som borde satsa på att lära sig svenska i stället för att genomgå meningslösa arbetsmarknadspolitiska insatser som kostar enorma summor pengar. Åtgärder där den sökande placeras i samma insats inte bara en gång, utan två, tre och till och med fyra gånger ibland. För vilken arbetsgivare kan egentligen anställa människor som saknar kunskap i det svenska eller engelska språket?

Misstolka inte min kritik mot de som inte kan språket. Utan kritiken riktas istället till de som implementerat ett system med stora brister i god förvaltning. Språket och utbildning är nämligen nyckeln till arbete och sysselsättning. Samtidigt som kraven behöver stärkas på bidrag och att ett rimligt krav är att de som är arbetslösa faktiskt svarar i telefon när arbetsgivaren eller arbetsförmedlaren försöker få tag på dem. Det är inte för mycket begärt utan ett rimligt krav för de pengar som skattebetalarna investerar.

Arbetsmarknadspolitiska insatser

Vidare är och förblir arbetsmarknadspolitiska insatser av stor vikt för att människor ska komma ut i arbete och är således en nödvändig insats från samhällets sida.

För att råda bot på nämnd problematik bör det satsas mer på språket och där man som arbetssökande inom rimlig tid bör kunna göra sig förstådd på det svenska språket.

Förslagsvis för att råda bot på nämnd problematik bör det satsas mer på språket och där man som arbetssökande inom rimlig tid bör kunna göra sig förstådd på det svenska språket. Samtidigt som alla de som struntar i att svara i telefon faktiskt drabbas av sanktioner i allt raskare takt. Först då kan Arbetsförmedlingen fullborda sitt uppdrag med att försöka få ut de sysslolösa i sysselsättning!

Peter Horntvedt, beslutshandläggare på Arbetsförmedlingen, sekreterare för Moderaterna i Johanneberg