Stödet för den svenska coronastrategin – med sitt fokus på råd och individens ansvar – har minskat under höstens accelererande smittspridning. När vi lät undersökningsföretaget Novus ställa frågan i slutet av september ansåg sju av tio yrkesverksamma att strategin var den rätta, men när samma fråga ställdes i mitten av november hade andelen minskat till sex av tio. Under samma period fördubblades andelen som anser att strategin är fel.
Mer positiva
Samtidigt ser vi att stödet för strategin är större bland de yrkesverksamma som anser att deras arbetsgivare jobbar aktivt med att minska smittspridningen. Vi ser även att de som jobbar mer hemifrån i spåren av pandemin är mer positiva till Sveriges strategi än de som inte gör det. Detta visar tydligt att ett förbättrat arbete med att minska smittspridningen i arbetslivet bidrar till att öka efterlevnaden av strategin.
Arbetsgivarnas arbete handlar främst om två saker: att se till att fler arbetar hemifrån och att Folkhälsomyndighetens råd efterlevs. I båda dessa avseenden finns det en betydande förbättringspotential.
Bättre arbetsliv
Hittills ser vi flera positiva effekter för de som arbetar mer hemifrån. Stressen har inte ökat lika mycket som för andra och möjligheten till återhämtning och balans i livet har förbättrats. De som arbetar mer hemifrån i dag än tidigare anser även i mindre utsträckning att välbefinnandet i arbetet har minskat och fler anser att pandemin på lång sikt kan komma att bidra till ett bättre arbetsliv för de själva.
Trots fördelarna med att arbeta hemifrån ser vi att det är fortfarande fler än fyra av tio som sällan eller aldrig gör det. Detta handlar både om att arbetsgivare förväntar sig att medarbetaren är på arbetet och att den enskilde vill vara på jobbet. Ansvaret är därför tudelat: fler arbetsgivare måste bli tydligare med att det är hemarbete som gäller och fler medarbetare bör tänka till om arbetsuppgifterna verkligen kräver fysisk närvaro på arbetsplatsen.
Till exempel anser tre av fyra statligt anställda, men endast hälften av de kommunalt anställda, att sittplatser på arbetsplatsen glesas ut
När vi ställer frågan om vilka arbetsmiljöaspekter som är viktigast för att fler ska bli nöjda med sitt hemarbete är det några faktorer som sticker ut. Allra viktigast är bättre ergonomiska förutsättningar, till exempel dator, tangentbord, skärm och stol, och bättre sociala kontakter med kollegorna. Därefter följer mindre av störande moment i hemmet och bättre professionella kontakter med kollegorna.
Med tanke på ergonomins och de störande momentens avgörande betydelse för hemarbetet är det problematiskt att endast en av tre akademiker/tjänstemän har en väl avgränsad och funktionell arbetsplats. Här borde arbetsgivarna kunna göra mycket mer, helst inom ramen för en sammanhållen strategi för hemarbetet.
Efterlevnaden låg
För de som arbetar från sin ordinarie arbetsplats visar undersökningen att efterlevnaden av Folkhälsomyndighetens råd är låg när det gäller resandet till arbetsplatsen; färre än en femtedel anser att arbetsgivaren gör tillräckligt för att anpassa arbetstiderna efter rusningstrafiken. 80 procent att informationsspridningen om covid-19 efterlevs i hög utsträckning, men nästan 40 procent anser att grupper med flera medarbetare inte undviks tillräckligt. Vi ser även stora skillnader mellan sektorer. Till exempel anser tre av fyra statligt anställda, men endast hälften av de kommunalt anställda, att sittplatser på arbetsplatsen glesas ut.
För att minska smittspridningen på arbetsplatserna måste arbetsgivarna bli bättre på att riskbedöma verksamheten utifrån ett smittspridningsperspektiv och besluta om nödvändiga åtgärder. Därför är det positivt att regeringen har beslutat att ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en vägledning till arbetsgivarna om hur smittan kan begränsas. Vi menar dock att detta uppdrag måste skärpas genom att myndigheten får i skyndsamt uppdrag att:
– Genomföra en omfattande informationskampanj.
– Erbjuda konkret stöd och rådgivning till arbetsgivarna.
– Följa upp graden av efterlevnad och föreslå förbättringsåtgärder.
Mer kan göras
Vår undersökning tar oss ett steg på vägen i förståelsen av hur pandemin har påverkat arbetslivet. Det vi ser är att mycket har hänt och att mer kan göras för att minska arbetslivets bidrag till smittspridningen. Steg i den här riktningen skapar även förutsättningar för en långsiktig förbättring av svenskt arbetsmiljöarbete. Detta skulle bidra till ett ökat välbefinnande i arbetet och mer produktiva verksamheter. Detta är särskilt viktigt att beakta i en tid av nationell samling.
Lee Wermelin, ordförande fackförbundet Akavia
Daniel Lind, chefekonom fackförbundet Akavia