Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Det är fullkomligt oacceptabelt och som politiker i ett av regeringspartierna tycker jag det är nödvändigt att trappa upp det arbete som regeringen redan har gett AF i uppdrag att göra, med att få en bättre könsfördelning i arbetsmarknadsutbildningarna, skriver debattören. Bild: Fredrik Sandberg

Arbetsförmedlingens diskriminering av utrikes födda kvinnor oacceptabel

Enligt Kalla Fakta får utrikes födda män bättre hjälp och fler arbetsmarknadsinsatser än utrikes födda kvinnor. Nu måste vi kraftsamla för att denna diskriminering får ett slut, skriver Leila Ali Elmi, arbetsmarknadspolitisk talesperson MP.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Jag är rejält förbannad. Nyligen framkom det i Kalla Fakta på TV4 att utrikes födda kvinnor diskrimineras av handläggarna på Arbetsförmedlingen. Enligt myndighetens egen statistik prioriterar handläggarna nyanlända män framför kvinnor. Jämfört med männen får kvinnorna – vid samma ålder, med samma utbildningsnivå och på samma AF-kontor – färre möten med sina handläggare, det första mötet dröjer längre och mötena sker inte alls lika regelbundet. Kvinnorna får dessutom färre arbetsmarknadspolitiska insatser, till exempel praktik, nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildning – än männen. I dag är färre än 20 procent av de som anvisas till arbetsmarknadsutbildningarna kvinnor.

Bättre könsfördelning

Det är fullkomligt oacceptabelt och som politiker i ett av regeringspartierna tycker jag det är nödvändigt att trappa upp det arbete som regeringen redan har gett AF i uppdrag att göra, med att få en bättre könsfördelning i arbetsmarknadsutbildningarna.

När det pratas om att nyanlända kvinnor inte jobbar i samma utsträckning som männen, brukar det förklaras med att kvinnorna är offer för traditionella könsroller. Det, eller att de utrikesfödda kvinnorna inte vill jobba, att de själva väljer att vara hemma och ta hand om barnen och hushållet i stället. Såklart kan det vara så i vissa fall men uppenbart är det inte hela bilden.

Att handläggarnas fördomar resulterar i att de behandlar folk olika utifrån hur de ser ut, vilken brytning de har eller hur de klär sig, är helt oacceptabelt.

Nyanlända kvinnor har svårare att få jobb än männen. Efter etableringsprogrammet har 41 procent av männen jobb jämfört med 18 procent för kvinnorna. Diskriminering i olika former är generellt ett problem på den svenska arbetsmarknaden. Men när även myndigheterna diskriminerar människor dubbelbestraffar man de mest utsatta.

Statens tjänstemän måste stå upp för en värdegrund som baseras på alla människors lika värde. Att handläggarnas fördomar resulterar i att de behandlar folk olika utifrån hur de ser ut, vilken brytning de har eller hur de klär sig, är helt oacceptabelt.

Det är vi politiker som har ansvaret att komma till rätta med diskrimineringen. På Arbetsförmedlingen, men också hos andra myndigheter, företag och i samhället i stort.

Varsla en tredjedel

När Moderaterna och Sverigedemokraterna fick igenom sin budget hösten 2018 slaktade de resurser till Arbetsförmedlingen, som resulterade i att myndigheten fick varsla en tredjedel av sina anställda. De skrotade också nya extratjänster vilket är en insats många utrikesfödda kvinnor deltar i.

Den negativa utvecklingen stoppades av den rödgröna regeringen och nyligen tillförde vi mer pengar till extratjänster och arbetsmarknadsutbildningar. I Januariavtalet fastslås även att det behövs ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla etableringsåtgärder.

Bara när statens egna myndigheter respekterar mänskliga rättigheter och behandlar människor lika, kan vi på allvar kräva av andra att göra det samma. Det offentliga måste vara en förebild och vi börjar med Arbetsförmedlingen nu. Låt oss inte blunda.

Leila Ali Elmi, arbetsmarknadspolitisk talesperson Miljöpartiet