Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Förr blev jag provocerad av namnet Arbetsförmedlingen och ansåg att myndigheten var en förlegad institution som saknade legitimitet i vårt moderna samhälle. Men i dag kan även jag se att Arbetsförmedlingen har en plats att fylla och jag kan tvärtom känna stolthet över att vara en del av Sveriges mest kritiserade myndighet, skriver Johan Berg, arbetsförmedlare.

Arbetsförmedlingen är något att vara stolt över

Allmänheten saknar förtroende för Arbetsförmedlingen, eftersom de inte upplever att myndigheten förmedlar jobb. Men Arbetsförmedlingens uppdrag är mer komplext än så, skriver Johan Berg, arbetsförmedlare.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Arbetsförmedlingen är en myndighet som saknar förtroende hos allmänheten. Det framgår av flera förtroendemätningar. Toivo Sjörén, Kantar Sifos opinionschef, menar att det beror att allmänheten inte uppfattar att Arbetsförmedlingen förmedlar jobb.

En förklaring till detta kan vara att allmänheten har fel förväntningar på myndigheten. Arbetsförmedlingens uppdrag är komplext och bilden av myndigheten behöver problematiseras. Då är tv-serien Sveriges bästa arbetsförmedling, som kommer visas i SVT med premiär i morgon torsdag (5/4), ett välkommet inslag.

Jobbförmedling mer än att hitta jobb

Förmedla jobb likställs ofta med platsförmedling och hitta jobb, som delvis redovisas i Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar. Men statistiken ger ingen rättvis bild, redogjorde den omtalade ekonomen Rudolf Meidner för redan i boken Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik från 1970. Förmedla jobb handlar nämligen även om att hjälpa människor till jobb. Detta genom att rusta dem genom till exempel vägledning, utbildning och snabbspår. Men det handlar även om att stimulera anställning med praktik eller anställningsstöd, skriver IFAU-forskaren Martin Lundin. Det här fångas inte upp i SCB:s statistik.

Sedan den statliga arbetsförmedlingen inrättades 1948 under namnet Arbetsmarknadsverket, som sedan blev Arbetsförmedlingen 2008, har stora förändringar skett inom myndigheten och på arbetsmarknaden. Rekryteringsmönstren ser i dag annorlunda ut. Så sent som på 1970-talet var de utannonserade jobben stängda för de arbetssökande och det var endast arbetsförmedlarna som hade tillgång till dessa. Då hade också myndigheten en större marknadsandel av platsförmedlingen – av naturliga skäl. Det är värt att komma ihåg. Vem hade tidigare trott att inskrivning kunde ske digitalt hemifrån eller att arbetsgivare skulle kunna anordna rekryteringsträffar digitalt via Arbetsförmedlingens hemsida?

Ett intressant faktum är, trots de sociala mediernas och bemanningsföretagens intåg på marknaden, att Arbetsförmedlingens marknadsandel av platsförmedlingen faktiskt inte har minskat utan tvärtom har ökat de senaste tio åren, enligt SCB:s statistik.

Effektiv organisation

Arbetsförmedlingen är i dag en slimmad organisation. Riksrevisionen konstaterade i sin senaste effektivitetsgranskning att Arbetsförmedlingen har en hög effektivitet, då nära hälften av arbetsförmedlingskontoren nyttjar sina resurser maximalt. Det är även ett faktum att sjukfrånvaron inom myndigheten ökade med nästan 50 procent mellan 2012-2016. Det är en allvarlig utveckling. Det här sammanfaller med att anslagen till etableringsuppdraget har mer än halverats sedan 2011 samtidigt som antalet inskrivna nyanlända i etableringsuppdraget mer än tiodubblats.

Genom myndighetens förnyelseresa har en mer tillitsbaserad ledningsfilosofi införts, som i grunden är något mycket positivt. Det är ett avsteg från den tidigare starkt NPM-influerade ledningsfilosofin där arbetsförmedlarrollen avprofessionaliserades och där hård kontroll och topp- och detaljstyrning låg i fokus – inte arbetsförmedlarens kompetens. Men det är uppenbart att det inte räcker. Arbetsförmedlares vardag kantas av känslor av att inte räcka till, men på samma gång en känsla av att göra skillnad för andra och en yrkesstolthet.

Mediebilden ger inte hela bilden

Faktum är att hela en tredjedel av de arbetslösa som får jobb anger att den hjälp som de fått från Arbetsförmedlingen har bidragit till att de fått jobbet. Nio av tio arbetsgivare som använder myndighetens tjänster uppger även att de är nöjda. Samtidigt konstaterar EU-kommissionen att Arbetsförmedlingen är en väl fungerande organisation med hög prestationsnivå. Men när får allmänheten höra om det i media? Hela 78 procent uppger att de uppfattar mediebilden som negativ – endast 5 procent menar motsatsen. Samtidigt uppger hälften av befolkningen att media är den kanal där de skapar sin bild av Arbetsförmedlingen. Alltså inte genom egen kontakt med myndigheten.

Anders Forslund, professor vid IFAU, menar att förtroendemätningar inte ger en rättvis bild av hur Arbetsförmedlingen sköter sitt uppdrag. Myndighetens problemområde och hur pass kontroversiell den anses spelar stor roll. Även professor Lars Calmfors har uttryckt att Arbetsförmedlingens anseende delvis är oförtjänt.

Förr blev jag provocerad av namnet Arbetsförmedlingen och ansåg att myndigheten var en förlegad institution som saknade legitimitet i vårt moderna samhälle, i tider av Linkedin och sociala medier. Men i dag kan även jag se att Arbetsförmedlingen har en plats att fylla och jag kan tvärtom känna stolthet över att vara en del av Sveriges mest kritiserade myndighet, en myndighet som är värd upprättelse.

Johan Berg

Arbetsförmedlare och debattör