Efter SVT Uppdrag gransknings program som sändes den 17 januari så vet vi alla vad som sker; att storföretag, Svenskt Näringsliv, kommunala bolag och politiska partier utnyttjar situationen för att driva igenom ytterligare inskränkningar i strejkrätten och genom det vill de försvaga samtliga fackföreningars rätt att verka i Sverige. Att Ann-Sofie Hermansson (S) och Ulrica Messing (S) dessutom går ut i media och uttrycker att regeringens utredning behöver påskyndas är inget annat än ett allvarligt misstag som låser förhandlingsläget och får konsekvenser för hela arbetarrörelsen.
Inte gnälliga och bortskämda
Situationen i APM Terminals är för många svår att greppa och det är lätt att tro på motparternas lögner om vad hamnarbetare tjänar och att vi är gnälliga och bortskämda och slutligen vad som egentligen ligger till grund för konflikten.
Den nya svenska modellen enligt APMT är att fackförbunden på arbetsplatsen skall dansa efter deras pipa eller försvinna. Detta gäller inte bara Hamnarbetarförbundet utan även Ledarna och Sveriges största förbund Unionen. Den fogligaste fackföreningen är den som man väljer att teckna kollektivavtal med, även om det är ett minoritetsförbund.
APMT:s vd Henrik Kristensen påstår sig värna den svenska modellen, samtidigt som han sparkar fast personal och tar tillbaka dem dagen efter via bemanningsföretag. Hans snäva tolkning av den svenska modellen är otroligt ensidig och lämnar mycket övrigt att önska.
Rätten att företräda och försvara sina medlemmar på en arbetsplats där det förekommer trakasserier, straffomplaceringar, uppmaningar att säga upp sig, olagliga uppsägningar, brott mot Las och företrädesrätten, det är det som står på spel i utredningen som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) beställt. Det är det som alla vi arbetare riskerar att förlora i detta. Vår trygghet, våra villkor, både lagstadgade och överenskomna. Vår rätt att stå upp för oss själva när makt missbrukas och vi blir illa behandlade.
Orimligt agerande
Av bortfallna produktionstimmar under 2017 stod APMT själva för 98 procent. Hamnarbetarförbundet har bara strejkat i åtta timmar under 2017 och det var i januari. Att ett såpass stort, multinationellt och antifackligt företag som APMT (som ägs av Maersk) kan etablera sig i Sverige och driva på dramatiska försämringar i strejkrätten som på sikt kommer försämra för samtliga fackförbund i Sverige är orimligt.
Hamnarbetarförbundet och dess medlemmar är duktiga och stolta yrkesmän som inte vill något hellre än att Göteborgs hamn skall fungera och blomstra. Tyvärr så står APMT själva i vägen för den möjligheten då beslut endast tas för sitt eget bästa. Kunder, personal samt en fungerande produktion är helt bortprioriterat och allt man siktar in sig på är strejkrätten.
Den tragiska summeringen av historien är att det inte spelar någon roll för kunderna till hamnen om samtliga fackförbund försvinner och strejkrätten regleras, APMT kommer inte att fungera ändå. Det enda som fungerar är att sätta sig ner och komma överens om en lösning för alla parter, lyssna på sin personal. Hamnarbetarna, det förbund som en överväldigande majoritet har valt att organisera sig i, står beredda med ett antal förslag på lösningar.
Plockar sönder Las
Hur länge skall APMT och Sveriges Hamnar tillåtas ignorera dessa?
Hur länge kan regeringen sitta tyst och se på medan storföretag kommer och plockar sönder Las, återanställningsrätt och strejkrätt?
Hamnarbetarförbundet strävar efter att få teckna kollektivavtal, något som vi hittills blivit nekade trots att vi presenterat ett antal fullt lagliga och konstruktiva kompromissförslag. Vi står beredda att teckna avtal nu och har gjort det under hela konflikten, tro inget annat.
Eskil Rönér
förbundsordförande, Svenska Hamnarbetarförbundet