I TV-programmet Maträddarna lyfts problematiken om matsvinnet i Sverige. I seriens sista avsnitt nämns tekniken med kryofrysning, som beskrivs som en science fiction-lik metod som i framtiden kan förbättra förvaringen av mat.
Vi välkomnar diskussionen om hur nya metoder av fryst mat kan vara en del av den framtida lösningen för att minska matsvinnet. Vad vi däremot saknar i programmet och i debatten är en förståelse för hur frysen redan i dag kan hjälpa svenska folket att halvera sitt matsvinn, utan stora beteendeförändringar.
I Sverige slänger hushållen i genomsnitt 50 kg mat per år.
En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. I Sverige slänger hushållen i genomsnitt 50 kg mat per år. Mat som hade kunnat vara en del av människors näringsintag blir i stället onödigt slöseri med planetens resurser och den egna hushållskassan.
Syftet med Maträddarna är att informera om matsvinnet och potentiella lösningar, men även uppmuntra till förändring i konsumenters dagliga vanor. Om konsumenter får en bättre förståelse för hur matproduktionen går till, vilka varor som fortfarande är bra efter bäst före-datumet och hur råvaror kan tillvaratas kan matsvinnet reduceras avsevärt.
Detta är egentligen inte en felaktig analys eller ett felaktigt tillvägagångssätt, men delar av programmet – och emellanåt debatten om hur vi ska minska matsvinnet – fokuserar ofta på stora beteendeförändringar, eller framtida innovationer, som lösningen på problemet.
Att följa ett nytt recept för att ta vara på kaffesumpen eller fiskhuvudet är inte realistiskt i många hushåll.
Precis som programmet tar upp måste konsumenter hela tiden bedöma vad som är värt att lägga tid och resurser på. Livstempot i dagens Sverige har utan tvekan ökat avsevärt. Att följa ett nytt recept för att ta vara på kaffesumpen eller fiskhuvudet är därför inte realistiskt i många hushåll. Inte heller kan vi vänta på att framtida metoder ska lösa våra problem. Ett sådant fokus leder till att befintliga och betydligt enklare lösningar förbises.
Till en början är enklare steg med lägre trösklar en bättre strategi för att minska matsvinnet. Ett av de enklaste stegen är att nyttja frysens potential.
Till en början är enklare steg med lägre trösklar en bättre strategi för att minska matsvinnet. Ett av de enklaste stegen är att nyttja frysens potential.
Forskning visar nämligen att fryst mat minskar matsvinnet i hemmet upp till 47 procent jämfört med kylda eller färska alternativ. Fryst mat bidrar till längre hållbarhet, men även en möjlighet för hushåll att välja hur mycket av varorna som ska tillagas eller bevaras.
Fördelarna är många men nämns för sällan i matsvinnsdebatten. Kanske är det därför som många upplever, precis som Paul Svensson säger i Maträddarna, att en fryst grönsak är en sämre grönsak. Vi måste öka förståelsen för frysens fördelar om vi på riktigt vill börja se resultat.
Vi i livsmedelsbranschen måste därför bli bättre på att informera konsumenter om hur råvaror och mat bäst kan bevaras för längre hållbarhet.
Vi i livsmedelsbranschen måste därför bli bättre på att informera konsumenter om hur råvaror och mat bäst kan bevaras för längre hållbarhet. Förutom relevanta tips behöver vi också ha en förståelse för den tidspress som barnfamiljer och alla andra hushåll möter varje dag.
I stället för att kräva en stor förändring i konsumenters vardag ska vi fokusera på att utveckla och anpassa produkter som underlättar hållbara val och bidrar till storskalig reducering av matsvinnet.
Om vi i branschen agerar rätt och informerar tydligt kan konsumenter redan i dag minska matsvinnet utan att behöva ändra sin livsstil helt.
Vår tro är att livsmedelsbranschen ska visa vägen för en mer hållbar framtid, inte konsumenterna. Om vi i branschen agerar rätt och informerar tydligt kan konsumenter redan i dag minska matsvinnet utan att behöva ändra sin livsstil helt, eller förlita sig på framtida innovationer. Framtidens svar på att förbättra förvarningen av mat finns redan i de flesta svenskars kök – den måste bara nyttjas mer.
Maria Svantemark
Nordic sustainability manager på Findus