Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

De Black Lives Matter-protester som nu drar över hela världen handlar inte om att polisen som mördade George Floyd betedde sig rasistiskt, utan de handlar om att reformera och förändra en rasistisk struktur och samhällssyn på svarta, skriver debattören. Bild: John Minchillo
De Black Lives Matter-protester som nu drar över hela världen handlar inte om att polisen som mördade George Floyd betedde sig rasistiskt, utan de handlar om att reformera och förändra en rasistisk struktur och samhällssyn på svarta, skriver debattören. Bild: John Minchillo

Antirasismen handlar inte om enskildas fördomar

I sin replik anför Dahlman mer av samma “färgblinda” rasism, det vill säga att antirasism enligt henne ska vara att inte se hudfärg. Hon skriver till och med “delar Black Lives Matter-rörelsens avsky mot rasism”. Det är magstarkt. Dahlman är inte en sympatisör till BLM, hon är en av dess motståndare, skriver Teysir Subhi (Fi)

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

6/6 Att i antirasismens namn rikta hat mot vita är bara destruktivt

2/6 Osmakligt att använda George Floyds död för att tala om “omvänd rasism”

I min text beskrev jag hur Göteborgs antirasistiskt arbete riskerar att skjutas i sank av politiker från SD, D och S som tagit till sig tanken om att det skulle kunna finnas någon slags omvänd rasism, eller att till exempel brott med vita offer skulle kunna vara samma sak som hatbrott mot minoriteter.

Skilja på fördomar och rasism

För att förstå detta så måste man skilja på rasistiska fördomar på individuellt plan och på strukturproblemet med rasism i ett samhälle. De Black Lives Matter-protester som nu drar över hela världen handlar inte om att polisen som mördade George Floyd betedde sig rasistiskt, utan de handlar om att reformera och förändra en rasistisk struktur och samhällssyn på svarta. Inom polisen, men också i samhället. Att få svartas liv att räknas i samhället. Genom politiska reformer. Inte genom att folk ska bli schyssta och “inte se färger”.

Det anti-rasistiska arbete som Sverige genomför, beslutat i riksdag, och ålagt kommuner att arbete med utgår på liknande sätt från hur samhället ser ut och fungerar. Det handlar uttryckligen om minoriteters livschanser och position i samhället. Att lyfta fram specifika rasistiska mönster som afrofobi, anti-semitism och islamofobi handlar i allra högsta grad om att se etnicitet, och att absolut inte om att önsketänka bort att etnicitet, hudfärg eller ras inte skulle spela någon roll. Den politiker som vill ta bort dessa begrepp ur en handlingsplan mot rasism, för att föra in “rasism mot vita” försvagar arbetet mot rasism i Sverige.

Vita är inte underordnade

Individers rasistiska uttalanden och fördomar ska naturligtvis bekämpas. Eventuella motiv till brott ska utredas. Men en minoritet med mindre makt kan aldrig förtrycka en majoritet med mer makt. Det finns ingen strukturell rasism i USA där vita är underordnad den svarta minoriteten. Det finns ingen strukturell rasism i Sverige riktad mot vita.

Vi i Sverige har lärt oss genom t.ex. #MeToo hur gruppen kvinnor lider under ett sexistiskt system, och att förtrycket i stort är enkelriktat. Att män utsätter och kvinnor är i maktunderläge.

På samma sätt hoppas jag nu att fler kan förstå att gruppen svarta lider under rasistiska system. Och att det är gruppen vita som gynnas av detta system, och gruppen svarta som utsätts för det. Därför kan det inte finnas någon omvänd strukturell rasism.

Teysir Subhi (Fi), kommunfullmäktigeledamot