Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det har alltid funnits ett motstånd mot kvinnors rättigheter och abort bland framför allt konservativa religiösa grupper, men dagens Anti-genusrörelse är mer välfinansierad och välorganiserad än tidigare, skriver Petra Tötterman Andorff. Bild: Lee Jin-man, Kvinna till kvinna/pressbild

Antifeminister är ett hot mot vår demokrati

Det har alltid funnits ett motstånd mot kvinnors rättigheter och abort bland framför allt konservativa religiösa grupper. Men dagens Anti-genusrörelse är mer välfinansierad och välorganiserad än tidigare, skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Världen över pågår just nu en attack mot feminismen och allas lika rättigheter. Stridsropen är att ”jämställdheten har gått för långt”, och att ”genusflum” och den ”farliga genusideologin” hotar den grundläggande ordningen i samhället och hela nationers fortlevnad.

På väg åt fel håll

Matteo Salvini som tills nyligen var Italiens vice premiärminister har lovat att bekämpa genusteori så länge han lever. Ungern avskaffade all undervisning i genusvetenskap förra året. Brasiliens president Jair Bolsonaro proklamerar sig som ”stolt homofob” och vill förbjuda all genusideologi i skolundervisningen. Ett trettiotal polska orter har utropat sig som HBTQ-fria zoner och Uganda planerar att föreslå en lag där homosexualitet straffas med döden.

Brasiliens president Jair Bolsonaro proklamerar sig som ”stolt homofob” och vill förbjuda all genusideologi i skolundervisningen

Fraktioner som annars inte har det minsta gemensamt förenas alltså i en ohelig allians mot kvinnors rättigheter – som till exempel rätten till abort – och HBTQ-gruppers fri- och rättigheter. Vad ligger bakom och hur blev det så här?

Motståndare till genusteori

Kvinna till Kvinna och nätverket EuroMed Rights har i rapporten ”The Fierce and the Furious” tittat närmare på mekanismerna bakom det nyväckta hatet mot jämställdhet och HBTQ-rättigheter i Europa och Medelhavsregionen. Vi har funnit en större och mer koordinerad rörelse än vi anade, vars argumentation följer vissa förutbestämda mönster.

Det är framför allt ordet ”genus” som retar gallfeber på allt från västerländska kyrkor och ryska presidenter till Irans Ayatollor.

Det är framför allt ordet ”genus” som retar gallfeber på allt från västerländska kyrkor och ryska presidenter till Irans Ayatollor. Presidenter från tongivande länder uttalar sig ihop med katolska kyrkan på ett sätt som ger tyngd åt kriget mot jämställdheten. Påvens råd för familjefrågor varnar för att ordet genus leder till ”könsförvirring” och Putin menar att ”genusflummet” visar att västs fixering vid sexuella rättigheter leder till att barn numera tror att de kan välja mellan fem, sex olika kön.

Detta är den så kallade Anti-genusrörelsen som menar att jämställdhet och begreppet genus hotar barnafödandet, är emot naturen, hotar våra barn och är en del av en totalitär ideologi där en liten perverterad elit bedriver ett nykolonialt projekt mot den stora massan av ”vanliga” människor.

Välfinansierad och välorganiserad

Det har alltid funnits ett motstånd mot kvinnors rättigheter och abort bland framför allt konservativa religiösa grupper, men dagens Anti-genusrörelse är mer välfinansierad och välorganiserad än tidigare. Pengarna kommer ofta från högerkristna i USA som känner politisk medvind tack vare Trump-administrationen som numera bedriver en hårdför anti-abortpolitik både i det egna landet och via indraget bistånd till organisationer som informerar om abort.

Anti-genusrörelsen har också lärt sig att lobba i FN via extrema kristna grupper som ”Centre for Family and Human Rights” för att påverka organisationen att dra tillbaka skrivningar om aborträtt och preventivmedel. I EU finns det högernationalistiska nätverket ”Agenda Europe” som arbetar på likartat sätt.

I rapporten ser vi att de argument som återkommer är:

• Feminismen är ett västerländskt påhitt och står därför i motsats till kulturen i andra länder.

• Feminismen är emot Gud och religionen, kvinnor och män är olika av naturen och kan därför inte vara jämställda.

• Genusvetenskap är ingen vetenskap utan ett projekt som drivs av en liten elit som vill förstöra familjen genom att förespråka homosexualitet.

• Kravet på jämställdhet är en del av en HBTQ-konspiration som gör flickor till pojkar och pojkar till flickor.

• Män och kvinnor är redan jämställda. Rop på mer jämställdhet leder till att män diskrimineras.

Anti-genusrörelsen är ofta sammanlänkad med klimatförnekare, globalism-skeptiker, invandringskritiker och integrationsmotståndare som alla menar att liberalismen har gått för långt.

Tankefiguren kan till exempel se ut så här: Feminismen leder till extrema krav på jämställdhet vilket gör att kvinnor inte vill föda barn vilket leder till brist på arbetskraft och rop på migration vilket i sin tur leder till kaos och nationens undergång. Den korta versionen blir då: Feminismen är skuld till den okontrollerade invandringen.

Kritiken normaliseras

Det kan vara lätt att från en svensk horisont avfärda dylika utspel som mer eller mindre farliga tokigheter som aldrig på allvar kan få inflytande i vår del av världen, men då glömmer vi att även svenska riksdagspolitiker börjat använda begrepp som ”genusflum” och talar om ”elitfeminister” som påstås ha noll kontakt med ”vanliga” kvinnors behov.

SD:s strategi är inget nytt utan används av invandringskritiska partier i flera länder och går internationellt under beteckningen Femo-nationalism

Sverigedemokraterna anser även de att feminismen är extrem i sina krav och att den svenska jämställdheten redan är uppnådd, men att den nu hotas av muslimska invandrare. SD:s strategi är inget nytt utan används av invandringskritiska partier i flera länder och går internationellt under beteckningen Femo-nationalism.

Att ha rätt till säker abort och få fatta beslut om sin egen kropp, samt att fritt få välja sin partner är grundläggande rättigheter i det demokratiska samhället. Därför är kriget mot genus och jämställdhet i förlängningen också ett hot mot demokratin.

Sverige är i sitt internationella arbete klart medvetna om vad som pågår, men behöver växla upp och bli mer strategiska i arbetet inom FN och EU för att motverka den Anti-genusrörelse som har mäktiga vänner och blir allt mer välorganiserad. Annars har vi strax ett nytt paradigm som säger att det är självklart med heterosexualitet och att kvinnors rättigheter är mot naturen. Där frihet blir detsamma som förtryck av vissa grupper, ”liv” automatiskt betyder nej till abort och ”moderns rätt” går före kvinnors rättigheter.

Den här nya retoriken måste stoppas i tid. Kriget mot jämställdheten vinner hela tiden mark och det är dags att vi tar utvecklingen på allvar.

Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna