Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Vårt grannland Norge har cirka 250 utbildade poliser som går arbetslösa. Vi vill att dessa erbjuds jobb i Sverige. Våra länder har redan idag ett fördjupat polissamarbete som ytterligare kan stärkas genom att anställa norska poliser i Sverige. Dessa ska efter en kort introduktionsutbildning kunna börja arbeta i Sverige under ledning av svenskt polisbefäl och man ska ha samma befogenheter som svenska poliser, skriver debattören.

Anställ norska poliser för att snabbt få fler poliser på fältet

Sverige är i ett mycket kritiskt läge när det gäller brottsligheten. Skjutningarna pågår i oförminskad takt samtidigt som brotten blir grövre. Regeringen och dess samarbetspartier hade 105 miljarder att spendera i sin budget, men valde att hantera de rättspolitiska frågorna med en förödande nonchalans, skriver Anders Carlsson, rättspolitisk talesperson (KD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Den stora ökningen av dödligt våld utmanar på allvar tryggheten i samhället. Åklagarväsendet har försökt beskriva konsekvenserna med otillräckliga resurser, men möttes med kall hand av Magdalena Andersson. Samtidigt har Kriminalvården meddelat att man går upp i stabsläge för att det helt enkelt saknas plats på svenska fängelser. Kristdemokraterna däremot vill stärka upp hela rättsväsendet. I vårt budgetalternativ avsätter vi 100 miljoner till åklagarmyndigheten.

Märklig signal

Regeringen har missat att se hela rättsväsendets behov. Även polisen är underfinansierad i långtidsbudgeten. 2023 saknas medel i januaripartiernas budget. Det är en märklig signal när polisen måste ges möjligheter att återta kontrollen. Målet om 10 000 fler polisanställda måste uppnås – och det behöver nås i snabbare takt. Kristdemokraterna presenterar därför i vår skuggbudget skarpa förslag för att snabbt frigöra motsvarande 1000 poliser och anställa 400 kvalificerade civila utredare. Vi gör det i tre delar.

1. Anställ norska poliser

Vårt grannland Norge har cirka 250 utbildade poliser som går arbetslösa. Vi vill att dessa erbjuds jobb i Sverige. Våra länder har redan idag ett fördjupat polissamarbete som ytterligare kan stärkas genom att anställa norska poliser i Sverige. Dessa ska efter en kort introduktionsutbildning kunna börja arbeta i Sverige under ledning av svenskt polisbefäl och man ska ha samma befogenheter som svenska poliser.

2. Polisstödsassistenter

Kristdemokraterna riktar en satsning till Polismyndigheten för att kunna anställa administrativt stöd. Idag kan så mycket som en fjärdedel av en polis arbetstid gå åt administration, i stället för kärnverksamheten att bekämpa brott. Ett enda ingripande kan idag leda till timmar av administrativt arbete. Vi satsar på 375 polisstödsassistenter som kan bistå med exempelvis att avrapportera ärenden, diarieföra, skriva anmälningar och efterlysa personer.

Enligt Polisförbundet kan detta frigöra arbetstid motsvarande 750 poliser i yttre tjänst.

3. Anställ civila utredare

För att trycka tillbaka de kriminella gängen med större kraft behövs fler civila utredare, exempelvis analytiker och tillgångsutredare, anställas i lokalpolisområdena för att gå på pengar och statussymboler hos kriminella grupperingar. Med detta kan polisen hålla uppe och öka trycket mot de kriminella nätverken i det långsiktiga och lokala arbetet. Detta är också något som Erik Nord, polischef i Storgöteborg, efterfrågat. Med en kraftig förstärkning på fler poliser i yttre tjänst och en förstärkning på utredningsverksamheten kan polisen bättre bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Måste vara på rätt plats

Tillsammans med andra KD-förslag såsom en riktad polislönesatsning för poliser i yttre tjänst och utredningsverksamheten, bedömer vi att målet att nå 10 000 fler anställda kan nås snabbare. KD var först med att lansera målet om 10 000 fler poliser. Regeringen följde efter och presenterade en satsning för 10 000 fler polisanställda. Samtidigt är inte antalet poliser det enda som är viktigt. De behöver också befinna sig där brotten sker: i yttre tjänst. Detta gäller särskilt på brottsutsatta platser och platser där kriminella nätverk markerar sin närvaro. Vi ser därför mycket positivt på att det öppnas nya polisstationer i landet.

Detta sker dock efter en tid då antalet poliser i yttre tjänst minskat, både i absoluta tal och per capita. Det är oroväckande. Ett av skälen är att polisen får ägna sig administration som bättre kan hanteras av andra. Ett annat är att det är mer attraktivt att arbeta i inre tjänst på grund av arbetsvillkor som lön och arbetstid.

Vi presenterar dessa satsningar för att de behövs i det nödläge som Sverige är i. Det räcker inte att bara satsa på polisen, hela rättsväsendet måste byggas ut. Men fler poliser snabbare är helt avgörande för att bekämpa den grova brottsligheten.

Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson (KD)