Replik på Förbjud slöja för minderåriga flickor 25 juni
Devin Rexvid vill förbjuda barn från att bära ett visst klädesplagg eftersom det är skadligt för dem att bära det, eftersom plagget kan leda till benskörhet "enligt vissa forskare", då det täcker över huden som då inte kan suga åt sig solstrålar, vilka behövs för att bilda D-vitamin.
Detta måste vara bland det mest intellektuellt ohederliga som har publicerats på en svensk debattsida.
Ska vi förbjuda alla klädesplagg som täcker över huden? Hur stor del av huden bör vara blottad för att slippa polisen på dina barns lekplats? Hur tänker sig Rexvid att detta överhuvudtaget ska regleras?
David Rexvid vill förbjuda plagget för att det blir en del av flickors "utseende och sociala identitet". Ska vi då förbjuda alla klädesplagg som människor konsturerar sitt utseende och sin sociala identitet med? Konserttröjor? Piercingar? Eller är det bara vissa sociala identiteter och utseende som bör förbjudas? Vilka, i så fall?
Alla barn socialiseras
Rexvid vill förbjuda alla barn att bära plagget. Den rimliga diskussionen vore kanske ett förbjud mot att tvinga barn att bära vissa plagg (frånsett att ett sådant förbud ju är ett tvång i sig självt), men det är alltså inte aktuellt: alla ska förbjudas att bära plagget eftersom ingen egentligen väljer att bära det. Det är nämligen "problematiskt att tala om fria och informerade val när det gäller minderåriga flickor". Barnen väljer med andra ord inte att bära plagget ens när de väljer det själva. Om det är för att de är flickor eller inte vet jag inte. Men de bär alltså alltid plagget för att föräldrarna får dem att bära det med "bekräftelse och belöningar". Många av dem "socialiseras" in i bärande av plagget och försöker få ordet "socialiseras" att låta så olycksbådande som det väl kan fås att låta. "Socialiseras". Kanske har Rexvid inte barn själv. Om mina barn fick välja hur de ville klä sig, eller vad de skulle äta, eller överhuvudtaget hur de skulle spendera sina dagar, utan att styras med "bekräftelse och belöningar", och utan att "socialiseras", så skulle de ha haft vattenkrig utomhus på vintern, klädda i shorts och kortärmade tröjor, med en i-pad klistrad som ett visir framför ögonen. Tack och lov har vi "socialiserat" dem en aning.
Från Umeå universitet, där Rexvid förvånande nog är doktorand, är han kanske också bekant med begreppet "betyg", som är till just för att "bekräfta" och "belöna" människor – som bekant får numera även ganska små barn betyg.
Det kan alltså knappast finnas något i sig självt negativt med att föräldrar får sina barn att bära vissa kläder med hjälp av "belöningar och bekräftelser". Nu anför Rexvid inte ens några bevis för att så är fallet – min erfarenhet är tvärtom att i majoriteten muslimska familjer, liksom i de flesta andra familjer, försöker föräldrarna bromsa sina barn från att allt för tidigt vilja göra det som mamma och pappa gör. Speciellt döttrar vill antagligen klä sig vuxet och hindras från detta av mamma och pappa – diskussioner om vid vilken ålder en flicka ska tillåtas sminka sig eller bära utmanande kläder har antagligen förts i de flesta hem med en dotter – det här har naturligtvis att göra med patriarkala strukturer och hedersföreställningar, men det är nu inte diskussionen.
Logiska felslut
Nå. Det finns ingen ände på de logiska felsluten och sofisterierna från Rexvid. Enligt honom är just det plagg han har hängt upp sig på "aldrig oskyldigt" eftersom det "reducerar flickan till hennes biologiska kropp samtidigt som den nekar henne rätten till och kontroll över den egna kroppen." Saken är till slut den att redan Rexvids analys av det problem som han tycker sig se – hans hävdande att flickor (och i förlängningen, vilket han antyder på ett antal platser i texten, alla kvinnor) inte har en egen vilja utan styrs av "bekräftelser och belöningar" och andra utifrån kommande krafter – till skillnad från honom själv, får vi anta – redan den analysen är ett betydligt grövre reducerande av flickor än vad ett klädesplagg någonsin kan tänkas vara.
Då har vi inte ens börjat tala om vad det skulle innebära att faktiskt införa ett juridiskt förbud mot att bära ett visst klädesplagg? Att polisen (och kanske även andra medborgare som av olika skäl ville upprätthålla lagen) kunde göra vad? Komma och rycka av en tioårig flicka hennes kläder? Släpa in henne i en bil och placera henne i fosterhem? Bötfälla hennes föräldrar? Vad tänker den här doktoranden sig ska hända om han får sin (fria) vilja igenom? Ska vi förbjuda flickor med slöja att gå skolan, som Boko Haram?
Rexvids lösning på vad han ser som att flickor berövas kontroll över den egna kroppen på ett "psykologiskt" och "symboliskt" plan är helt enkelt att (istället) beröva dem kontroll över den egna kroppen i rent juridisk, faktiskt mening – kan någon tänka sig något våldsammare och uppriktigt talat, dummare?
Taget ur luften
Vad finns då kvar av Rexvids debattinlägg? Ingenting. Skuggor som drar runt i det allmänna medvetandet just nu. Ett foto som någon på GP:s redaktion antagligen har hittat i en bildbank, föreställande den muslimska kvinnan med hår och ansikte dolt, med ögon som tittar på ingenting. Ordet "könsstympning", vilket alla egentligen vet inte har med slöjan att göra. Antydningar om diffusa men olycksbådande samband. En flicka som hedersmördades för sexton år sedan och som väl knappast hade räddats av ett förbud mot vissa klädesplagg. En "författare" som heter Djavann, som tycker att kvinnor som vill ha slöja på sig borde åka till Iran eller Afghanistan och som, vilket är oförlåtligt, på minderåriga, slöjbärande flickor nu för alltid har placerat en osynlig skylt som säger: "Förbjudet att se, men fantisera gärna!" Får vi en förklaring till detta av Rexvid, som anför denne Djavann som sanningsvittne? Nej. Varför får vi gärna fantisera om småflickor bara för att de har ett visst klädesplagg på sig? Rexvids egna ord är att plagget gör småflickors kroppar "begärliga" och "sexualiserade" – men hur då? I vems ögon? I hans? Djavanns? Jag vet inte, jag förstår det inte.
Umeå universitet, där Rexvid tydligen ska vara doktorand, borde faktiskt skämmas ögonen ur sig.
Slutligen. Rexvid skriver om barn, och som allt annat i sin artikel är det fullständigt ounderbyggt, fullständigt taget ur luften, kanske bara plockat ur egna fantasier - han skriver om barn som lever här i vårt land just nu, som springer omkring och har sommarlov, som är nio, tio, elva år gamla - han skriver att bara för att de bär ett visst plagg på sig så har de utsatts för våld, och "det våld som de har utsatts för liknar en våldtäkt". Våldtäkt. Så får du inte skriva om barn hursomhelst. Du kan inte skriva så.
Ingen borde kunna skriva så.
Johannes Anyuru
författare