Om regeringen går vidare med förslaget underminerar de legitimationsreformen på liknande vis som om man skulle luckra upp behörighetsreglerna, skriver debattörerna.
Om regeringen går vidare med förslaget underminerar de legitimationsreformen på liknande vis som om man skulle luckra upp behörighetsreglerna, skriver debattörerna.

Alla elever har rätt till behöriga lärare

Det är tio år sedan legitimationsreformen trädde i kraft. Den har inneburit att det blivit större press på skolor att anställa behöriga lärare och att elever ska undervisas av lärare med relevanta ämneskunskaper. Vi ser nu en risk att legitimationsreformen urholkas från flera håll, skriver Anders Linde-Laursen, Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

När det i debatten kommit upp att friskolor har betydligt fler obehöriga lärare anställda än kommunala skolor och att även många kommuner misslyckas med att anställa behöriga lärare, så börjar det argumenteras för fler undantag i behörighetsförordningen och för att det kanske inte finns någon fördel alls med behöriga lärare.

Vi anser att alla elever har rätt till utbildade och behöriga lärare eftersom detta innebär högre kvalitet på undervisningen. Forskning visar att lärares professionalism, kompetens och ledning har avgörande betydelse när det gäller att ge elever en undervisning med hög kvalitet. Enligt Skolkommissionens slutbetänkande från 2017, Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, finns det en bred evidens för sambandet mellan lärares utbildning och elevernas studieresultat.

ANNONS

Vetenskaplig grund

En lärarutbildning ger kompetens i att planera och lägga upp undervisning, bedöma kunskapsnivåer och ge rätt stöd och utmaningar till varje elev. Lärares arbete utgörs också till viss del av myndighetsutövning. Det är endast en behörig lärare som kan ta det ansvaret och därmed vara en garant för rättssäkerheten.

Varje enskild behörig lärare är en kvalitetsgaranti för sina egna elever, men en hög andel behöriga lärare är också en förutsättning för hela utbildningssystemet. Enligt skollagen 2011 ska skolan vila på vetenskaplig grund och där ingår att lärare tillsammans, kollegialt, utvecklar undervisningen och deltar i forskning. En sådan undervisningsutveckling kräver lärare som har en gedigen utbildning som bas, en bas som ges av en lärarutbildning och därefter fortsatt kompetensutveckling.

Det är naturligtvis positivt att lärare kommer in i yrket med olika bakgrunder. Ett bra exempel är de yrkesväxlare som kommer in i skolan och därigenom kan avhjälpa lärarbristen. Men det räcker inte med det man har med sig från sin yrkesbakgrund och det finns i dag också en rad möjligheter att vidareutbilda sig för att bli behörig.

Grunden för lärarlegitimationen är den kompetens som lärs ut på en lärarutbildning; den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnen och ämnesdidaktik. Därför tar vi också avstånd från regeringens förslag till ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med en kraftigt förkortad lärarutbildning för personer med akademiska meriter. Ett års studier anses genom förslaget räcka för att bli ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med nuvarande utbildning på ett och ett halvt år genom att den verksamhetsförlagda utbildningen på en skola ska minskas med en tredjedel och den utbildningsvetenskapliga kärnan minskas med två tredjedelar. De tidigare akademiska studierna anses inte ens behöva täcka de undervisningsämnen som ingår i examen. Lärare kommer alltså att kunna få behörighet i ämnen de helt saknar kunskaper i.

ANNONS

Mer effektiva förslag för att öka lärarbehörigheten vore att direkt rikta behörighetsgivande insatser till de obehöriga som redan är anställda i skolorna ­– med fördel i kombination med ett erbjudande om förmånligt studiestöd.

Om regeringen går vidare med förslaget underminerar de legitimationsreformen på liknande vis som om man skulle luckra upp behörighetsreglerna. Mer effektiva förslag för att öka lärarbehörigheten vore att direkt rikta behörighetsgivande insatser till de obehöriga som redan är anställda i skolorna ­– med fördel i kombination med ett erbjudande om förmånligt studiestöd. Sådana satsningar skulle också stärka förutsättningarna för att mota de försök som görs att luckra upp eller kringgå behörighetsreglerna. Det håller inte att bortse från att välutbildade lärare är grunden för ett väl fungerande skolväsen.

Anders Linde-Laursen, ordförande Lärarutbildningskonventet

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS